Inkluderande lärmiljöer

Trots tydlighet i lagen är långt ifrån alla Sveriges skolor inkluderande. Idag brister skolan i tillgänglighet för elever med funktionsnedsättningar. Syftet med rapporten var att öka kunskapen om vad en tillgänglig skolmiljö innebär för elever med osynliga behov. Resultatet blev ett gestaltnings- och ett processverktyg för skolarkitekter och skolplanerare.

Projektperiod

oktober 2018 september 2019
Fakta

Här hittar du ytterligare material, som rapporter och länkar, där du kan läsa mer om forskningsprojektet eller liknande studier.

  • Lärandemiljöer
  • Forskning och Utveckling

Bristande tillgänglighet för elever med osynliga funktionsnedsättningar

Den fysiska lärmiljön är en arbetsplats för både barn och elever samt skolans personal. Skolan ska enligt skollagen vara likvärdig för alla elever, oavsett funktionshinder eller skador. Lokaler och utrustning ska finnas för att tillgodose syftet med utbildningen och miljön ska utformas för att vara tillgänglig för samtliga av dess brukare. Trots tydlighet i lagen är långt ifrån alla Sveriges skolor inkluderande. Idag brister skolan i tillgänglighet för elever med funktionsnedsättningar. Lagar och regelverk för tillgänglighet har få exempel och råd för hur en skolmiljö bäst utformas för att också inkludera elever med, vad som i rapporten kallas, ”osynliga behov”.

 

Syfte
Syftet med rapporten var att öka kunskapen om vad en tillgänglig skolmiljö innebär för elever med osynliga behov. Om hur den fysiska miljön påverkar oss generellt och specifikt hur den påverkar vår inlärningsförmåga. Målsättning var också att sammanfatta kunskapen i ett gestaltnings- och ett processverktyg för skolarkitekter och skolplanerare.

 

Genomförande
Inom ramen för studien har en litteraturgenomgång med fokus på fysiska förutsättningar för lärande gjorts. Därefter har semistrukturerade intervjuer genomförts med arkitekter, skolhuvudmän, projektledare och fastighetsstrateger inom kommun, rektorer och föräldrar till elever med NPF (Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) Tre studiebesök har gjorts på skolor som på olika vis aktivt arbetar med inkludering och med att tillgängliggöra lärmiljön också för elever med NPF.

 

Slutsatser gestaltning:
Den fysiska lärmiljön måste ses som den helhet den är. Barn och elever med s.k. osynliga behov är extra känsliga för intryck från sin omgivning. För att skolmiljön ska vara tillgänglig för dessa elever krävs att särskilda åtgärder vidtas vid planering och utformning av densamma. Att planera skolmiljöer för elever med osynliga behov betyder att man skapar en bättre miljö för många fler. Ett koncentrat av analysen gav fyra verktyg som exemplifieras med skisser och foton:
• Talande arkitektur
• Rätt skala och yta
• Rum för koncentration
• Tillhörighet

 

Slutsatser process:
Fokus har här varit att utgå från arkitektens och skolplanerarens roll som spindeln i nätet och möjligheten att driva processen i rätt riktning. Processen skiljer sig inte från andra processer med mål- och visionsarbete. Men målet om inkluderande lärmiljöer kan inte förbigås då skollagen ska följas. Verktyget utgår från processens olika skeden:
• Bygga kunskap
• Tid och engagemang att formulera en verksamhetsidé/beskrivning/strategisk plan
• Målförankring
• Kunskapsöverföring
• Utvärdering
• Anpassning

 

En ARQ-rapport av Filiz Coskun och Johanna Hallgren.

Kontakt

  • Filiz Coskun

    Utvecklingsansvarig

    Arkitekt

    Stockholm

    filiz.coskun@white.se

    +46 8 518 328 14

  • English
    Svenska