Magnus Bunners intresse för vård av kulturbyggnader har lett honom till högprofilerade projekt som den ikoniska Feskekôrka i Göteborg, naturum Kosterhavet, Landsarkivet i Lorensberg, med många fler. Uppdraget som husarkitekt blir hans första och han sällar sig till en skara på cirka 70 namnkunniga arkitekter som just nu har det ärofyllda uppdraget som hus- och slottsarkitekter för Statens Fastighetsverk, SFV.
White Arkitekters Magnus Bunner utsedd till husarkitekt för Världskulturmuseet
Magnus Bunner blir ny husarkitekt för Världskulturmuseet i Göteborg. Därmed sluter han sig till det sällskap av slotts- och husarkitekter som på uppdrag av Statens fastighetsverk förvaltar några av Sveriges mest betydelsefulla kulturarv – slott, historiska byggnader, parker och de statliga museerna. Magnus Bunner kommer som generalkonsult och kvalificerad rådgivare att leda och samordna det expertteam som ska tillse både de arkitektoniska och funktionella värdena för ett av Sveriges viktigaste museum.
Det är en stor ära att få vårda en verklig klenod här i min hemstad Göteborg. För mig blir det viktigt att få stödja Statens Fastighetsverk i förvaltningen av byggnaden, dess särprägel och samtidigt möjliggöra utveckling, att förvalta och utveckla kulturarvet i takt med den omgivande stadsdelen som kokar av förändring just nu.
Magnus Bunner
SFVs förvaltningsperspektiv är minst sagt långsiktigt, och slotts- och husarkitekter har rötter så långt tillbaka som till 1600-talet. Rollen löper över upp till nio år och är ett långvarigt samarbete mellan arkitekten och SFV. I en byggvärld med många fragmenterade specialistkompetenser identifierade SFV under 2000-talet ett behov av just långsiktighet; en mer samordnande rådgivare, kapabel att försvara och bevara kulturmiljöns långsiktiga värden. SFV beslöt därför att handla upp hus- och slottsarkitekterna som generalkonsulter med ansvar för helheten så att all kompetens används på rätt sätt och med samma mål. Och det nya arbetssättet för slotts- och husarkitekterna har blivit en succé.
Genom SFV och det långsiktiga arbetet med slotts- och husarkitekter stärks arkitektens roll som överblickare och långsiktig samordnare. Det är mycket positivt för Sveriges kulturhistoriska institutioner, samtidigt som det är bra för vårt skrå.
Magnus Bunner
Världskulturmuseet, ritat av arkitekterna Edgar Gonzalez och Cécile Brisac, är en flerfaldigt prisebelönt arkitektonisk pärla – en fyra våningar hög atriumgård där besökarna rör sig uppåt i huset i en noga regisserad vandring där intima rum varvas med utblickar och platser för möten. Ständigt i kontakt med det grönskande bergspartiet öster om byggnaden. Den breda gradängtrappan i husets mitt fungerar som sittplats för publik och som mingelyta, och har blivit ett starkt interiört kännetecken för museet.
Området omkring museet är också en plats i ständig förändring, omgivet av flera stora stadsbyggnadsprojekt med Västlänken och den nya stationen som närmaste granne. Med anledning av de stora byggprojekten ställer uppdraget som husarkitekt höga krav på lokalkännedom, utöver förståelse för museers speciella krav på bland annat klimat och säkerhet, och förhållandet mellan hyresvärd och hyresgäst.
Världskulturmuseet har sedan 2013 ett vårdprogram, upprättat av byggnadsantikvarie Anna Reuter Metelius. Tidigare husarkitekt för Världskulturmuseet var Ulla Antonsson, långvarig kollega till Magnus Bunner på White Arkitekter.
För att garantera att kulturarvet bevaras i det långsiktiga perspektivet är kontinuitet avgörande. Uppdraget för SFV blir en kombination av teknik, kulturhistoria och att förena olika intressen för att hitta den bästa lösningen som jag tar mig an med tillförsikt och stolthet.
Magnus Bunner
Det fordras ett speciellt öga för att ta hand om Sveriges kulturarv. Kulturmiljöutveckling är ett mångfacetterat begrepp som kopplar samman både tradition, nutid och framtid där historiska spår kan användas som drivkraft för att skapa mervärde.