Planprogrammet över Sofielund kan vinna årets Planpris

”Bryter ny mark”. ”Ett djärvt steg bort från traditionell planering”. ”En nytänkande tolkning av begreppet blandstad” och ”Ett inspirerande exempel på hur kultur, föreningsliv och industriella verksamheter kan få en mer framskjuten plats i planeringen”.

Annika Arvidsson, planarkitekt på Malmö stad, skrattar när hon hör delar av nomineringstexten.

– Vi är stolta, det måste jag säga. Att vårt planprogram blivit utvalt bland så många genomarbetade förslag känns bra. Särskilt som denna plan har skapats i en annan anda, säger Annika Arvidsson.

”En pärla som redan fanns – men som bara var synlig för vissa”. Så beskriver Annika Arvidsson miljön, atmosfären och andan på Sofielunds verksamhetsområde. Tillsammans med sina kollegor fick arbetsgruppen i uppdrag att ta fram en samlad målbild över industriområdet, och hur den ska se ut för att bäst stötta Malmös tillväxt fram till 2040. Visionen utmynnade i att skapa förutsättningar för Malmös nya kultur- fritids- och näringslivscentrum.

I takt med Malmös utbyggnad har Sofielunds verksamhetsområde gått från att ligga i stadens perfiferi till att nu ligga nära centrum. I de karaktäristiska industrilokalerna huserar musiker som repar sida vid sida med biltvättar, möbelsnickare, keramikverkstäder, bagerier och kulturföreningar. Bland mycket annat. Här har flera av stadens fritidsaktiviteter som kräver stora utrymmen – som klätterklubben, kampsportsföreningar och cirkusskolan – hittat sin plats och är grannar med några av stadens större arbetsgivare, Stadex och Pågens.

Den mediala bilden av Sofielund har sällan skildrat denna fungerande väv av mångfald. Istället har det dominerande narrativet präglats av ett ensidigt fokus på områdets mer ljusskygga verksamheter. Detta har bidragit till lokala debatter och diskussioner om otrygghet och oattraktiva lokaler. Lösningen: bygga nya bostäder.

Förutom kommunens eget utredningsunderlag, styrdokument och dialog med de större aktörerna, bygger flera delar av programmets inriktning och vägval på innehållet i Whites Stadsdelsatlas Sofielund, en mapping och nulägesanalys, som togs fram för några år sen på uppdrag åt Fastighetsägarna Sofielund och Malmös fastighets- och gatukontor.

Stadsdelens strukturella förutsättningar, sociala nätverk och lokala näringsliv analyserades av Victoria Percovich Guiterrez, ekonom och hållbarhetsexpert på White i Malmö samt kollegan och planarkitekt Karl Landin. I atlasen är tolerans och värde centrala begrepp.

– Tolerans är en viktig aspekt i en stads kulturliv för att kunna skapa ett inkluderade samhälle. För det krävs låga trösklar till nya sammanhang. Områdets fysiska förutsättningar möjliggör för både individ- och samhällsnivå en ökad förståelse om andra gruppers förutsättningar, behov och önskemål, säger Victoria Percovich Guiterrez, ekonom och hållbarhetsexpert på White i Malmö som skrivit och pratat om stadsdelen otaliga gånger sedan den offentliggjordes 2018.

Ni kallar uppdraget för ”ett drömuppdrag”. Varför?

– Som Malmöbor och som dagligen jobbar med stadsbyggnadsfrågor kände vi inte igen den mediala och gängse bilden av stadsdelen. En beskrivning som återkom och som vi reagerade på var den om att  ”Området präglas av låg investeringsvilja?” Pratar vi ens om samma plats, frågade sig Victoria Percovich Guiterrez.

Båda ansåg att stadsdelen redan bestod av värden fundamentala för Malmö att värna och lyfta om staden ska fortsätta vara relevant för sina invånare och kommande generationer.

Whites ambition var att atlasen, med dess utgångspunkt i de människor som verkar och befolkar platsen idag, skulle fungera som ett kompletterande underlag till kommande planering. Och just så blev det. Annika Arvidsson berättar att hon och hennes kollegor har tagit med sig flera av de teoretiska ramverk och utgångspunkter som atlasen består av in i planprogram.

– Vi har gjort flera viktiga lärdomar. Som detta att utgå från en plats befintliga DNA och att lägga resurser på att fånga in reflektioner från de som redan använder en plats. Stadsdelens gedigna förarbete är en viktig anledning till den inriktning som planprogrammet har idag.