Aktiv kostnadsstyrning ger bättre ekonomisk hållbarhet i byggprojekt

Sveriges befolkning ökar samtidigt som vi blir allt äldre, vilket innebär att stora investeringar krävs för att bygga ut välfärden. Enligt Finansdepartementet behövs 1400 nya förskolor och skolor och 560 äldreboenden i Sverige fram till 2026. Utöver detta behöver man bygga 592 000–664 000 bostäder fram till 2029, samtidigt som både vården och infrastrukturen måste byggas ut.

Genom aktiv kostnadsstyrning får alla aktörer i byggprojekt bättre kontroll över kostnader och styrningen mot budgetmålen blir tydligare. När kalkylatorexpertis integreras i projektens alla skeden uppnås högre arkitektonisk kvalitet innanför givna kostnadsramar och processen blir mer effektiv och resurssnål.

– Aktiv kostnadsstyrning passar alla kunder, de behöver bara precisera vilka investeringsmål de har. Då kan vi bearbeta det och göra en rimlighetsbedömning, säger Lilly Duong, kalkylingenjör på White.

Så går det till

Tillsammans med kunden tar vi fram en gemensam och förankrad målbild som styr projektets alla aktörer. De ekonomiska ramarna och projektets hållbarhetsmål är självklara förutsättningar. Projektteamet är i tidigt skede medvetet om de kostnadsdrivande faktorerna och arbetar utifrån dem för att hitta de lösningar som ger högst kvalitet och hållbarhet inom genomförbara ramar.

Den kontinuerliga ekonomiska styrningen och uppföljningen minimerar risker längs projektets gång. Kunden använder skisser som följs av kalkyler för att väga värde mot kostnad i sin beslutsprocess. På så sätt minimeras samtidigt risken för kostsamma omtag. De tidiga kalkylerna blir underlag för att effektivt kunna ta fram mer detaljerade kalkyler, och kan användas för en mer effektiv process för upphandling och offertförfrågan.

– Genom gemensam utvärdering av projektets utfall, i kvalitet och kostnad, utvecklar vi vår framtida precision tillsammans, säger Lilly Duong.

Rekommenderar tjänsten

Patrik Törnevik är projektledare på Enköpings kommun där White har arbetat med nya Westerlundska gymnasiet genom förstudie, hållbarhetsprogram och programhandling, aktiv kostandsstyrning och sommaren 2021 påbörjas bygghandlingsprojektering. Gymnasiet byggdes under 1960- och 1970-talet och lokalerna är mycket slitna och har stora problem med både värme och ventilation. Kommunen konstaterade att renovering skulle bli för dyrt och därför byggs en helt ny skola för 1 600 elever som planeras stå klar höstterminen 2024.

– När man arbetar aktivt med kostnader under projekteringen så upplever jag att projektörer och jag som beställare blir mer kostnadsmedvetna. I gymnasieprojektet har vi tuffa ekonomiska ramar att hålla oss inom och en tight tidplan. Att överskrida satt budget skulle innebära en försening av projektet och onödiga kostnader i form av omprojektering, säger Patrik Törnevik.

Upplever du någon skillnad när arkitektkontoret har hållit i kostnader jämfört med när projektledningen gjort det?

– Det arkitekten ritar blir ofta en stor del av projektets kostnader och då känns det bra att just arkitekten har en kalkylator in house som hela tiden följer upp att arkitekten följer de ekonomiska ramarna som finns i projektet. Projektledaren har inte den tiden som krävs för att följa upp projektkalkylen på den detaljnivån som en kalkylator gör.

Hur skulle du vilja jobba med aktiv kostnadsstyrning i framtiden?

– I alla större projekt använder vi på Enköpings kommun en kalkylator, men oftast räknar den kalkylatorn på färdig programhandling eller förfrågningsunderlag. Det blir en helt annan nivå när man använt en kalkylator under pågående projektering och inte bara när handlingarna är producerade och klara, säger Partik Törnevik.