Projektets syfte är att utforska och utmana hur normer påverkar stadsutvecklingen. Det normkreativa perspektivet är att lyfta fram perspektiv som ingen annan lyfter fram, som tenderar att osynliggöras när andra normer är starka.
White utmanar med normkreativ visualisering
Kan arkitekturen sätta käppar i hjulet för ett inkluderande samhälle? Eller tvärtom, bidra till att vi mer planerar normkritiskt? Kulturgeograf Lisa Wistrand på Whites kontor i Göteborg har, tillsammans med kollegan, visualiseraren Samuel Michaëlsson representerat White i projektet ”Normkreativ visualisering i stadsutveckling”.
Varför är det alltid mamman som knuffar barnvagnen? Var är de queera paren? Ungdomarna som chillar mellan lektionerna? Hur vi visar staden kan påverka hur den sedan byggs, och våra bilder blir därmed ett maktmedel!
– Vi måste bli bättre på att provocera, laborera och utmana när vi gestaltar stadens miljöer. Vi ser oss själva som samhällsbyggare, då är det också dags att börja agera så, säger Lisa Wistrand, White.
När vi arbetar med att visualisera bör vi alltid vara självkritiska och reflektera över vilka människor som är med på våra bilder. Ritar vi bara för normen, går många perspektiv förlorade. För Lisa och Samuel har projektet handlat om att hitta ett normkreativt förhållningssätt i arkitekturen, framförallt genom hur miljöer presenteras. I Samuels visualiseringar utmanas allt från heteronormen, till funkisnormen. Tanken är att visualiseringarna ska hjälpa till att medvetandegöra normer för att faktiskt kunna förverkliga inkluderande visioner om den framtida staden.
”Vi måste skapa utrymme för det oväntade och för det som är osynliggjort.” Lisa Wistrand, kulturgeograf, White.
En person i permobil, ett gaypar, en pappa med barnvagn, en kille som halkar i parken. I visualiseringarna har också situationerna varierats. En bild visar hur en miljö kan uppfattas när krogarna stängt, på vägen mot nattbussen hem. I en annan ser man en sopbil som rullar in i kvarteret i gryningen. Ytterligare en bild där ljudpunkterna visualiserats – den visar hur en plats skulle kunna uppfattas ur en synnedsatt persons perspektiv.
Det finns en mängd normer att ifrågasätta i samhället. Bilnormen är en av de normer ifrågasatts en hel del senaste åren. Resultatet av det är att klimatvänliga transporter prioriteras, och cyklister och gångtrafikanter blir allt mer vanligt i visualiseringarna. Att identifiera normer, och utmana dem, gör avtryck i hur vi formar våra gaturum och stadsstrukturer.
Det normkreativa perspektivet saknas tyvärr till stor del när vi ritar och bygger våra städer, och här har förstås arkitekturen ett stort ansvar! Under arbetet med projektet har vi insett att vi kan tänka normkreativt i alla led, och börja redan vid ritbordet. Om vi bara tänker på vår stad som en plats med fint väder och glada barn som leker, missar vi alltid flera viktiga perspektiv, säger Lisa Wistrand, White och fortsätter:
– Staden är komplex, ska vara komplex och vi måste också hantera den så. Helt enkelt sluta förenkla och försköna. Hur planerar vi även för en bråkig fredag klockan 02.00, en demonstrationen som går fel, ett åskoväder. Vi måste skapa utrymme för det oväntade och för det som är osynliggjort.
En insikt från projektet handlar om att de bilder som tas fram, ofta används för att presentera och kommunicera ett färdigt projekt, inför säljstart. Handlingsutrymmet är snävare då, men trots detta kan aktörer som White ta ansvar för att utmana traditionella visualiseringar. Om inte annat, berättar det för potentiella köpare att även de som inte tillhör samhällets norm är inkluderade. Men kanske är uppförsbacken inte särskilt brant här. Projektgruppen har nämligen märkt av ett stort intresse från kommuner och exploatörer – många vill utmanas och få verktyg för att kunna gå från visioner till handling.
Den 20 november släpptes rapporten från projektet. I projektet deltar, förutom White, även Visual Arena vid Lindholmen Science park, Chalmers Arkitektur, RISE och Skanska. Rapporten finns att ladda ned här.