Svenskarna splittrade om förtätning – men tydliga om vad som krävs för att det ska fungera

I över hälften av Sveriges kommuner råder bostadsbrist, vilket gör förtätning till en central del av stadsutvecklingen – där nya bostäder, arbetsplatser och funktioner integreras i befintliga områden. Vår senaste Novus-undersökning visar att svenskarnas syn på förtätning är tudelad: 47 procent är positiva, medan 43 procent är negativa.

Rapporten Den levande staden bygger på en statistiskt säkerställd Novus-undersökning om svenska folkets åsikter och preferenser i den byggda miljön. Resultaten visar att upplevelsen av förtätning i hög grad beror på hur utvecklingen genomförs och om sociala och ekologiska värden integreras från början. Bland de faktorer som uppskattas mest finns bättre kollektivtrafik (29 procent) och ett större utbud av service och funktioner i närområdet.

Samtidigt beskriver många sådant som riskerar att påverka livskvaliteten negativt i en tätare stad. Oron för förlorad grönska är störst (59 procent), följt av ökad trafik, ofta kopplad till buller och luftföroreningar, samt att tätare och högre bebyggelse kan minska tillgången till dagsljus.

När städer förtätas är det avgörande att vi inte förlorar de kvaliteter som gör dem mänskliga. Trygga promenadvägar, plats för barn och unga, grönska och sociala möten måste prioriteras lika högt som bostadskvadrat – och ses som en del av stadens ekologiska och sociala tålighet över tid. Alla ska inte bara få plats – de ska trivas och känna sig hemma.
Viktoria Walldin, socialantropolog på White Arkitekter

Topplista – positiva effekter av förtätning:

  1. Bättre kollektivtrafik – 29 %
  2. Ökat utbud av kommersiell service – 29 %
  3. Ökat utbud av samhällsservice – 26 %
  4. Upprustade och nya offentliga platser – 19 %
  5. Ökad attraktivitet och värdeökning – 18 %

Topplista – negativa effekter av förtätning:

  1. Färre grönområden och mindre grönska – 59 %
  2. Ökad trafik och buller – 45 %
  3. Högre byggnader och minskat dagsljus – 22 %
  4. Förändrad social struktur – 14 %
  5. Förlust av kulturmiljö – 13 %

Kontaktperson

Viktoria Walldin

Viktoria Walldin

Specialist social hållbarhet

Stockholm

+46 8 402 25 03

Dela gärna!