Så kan vi hjälpa dig som fastighetsägare att ta fram nya detaljplaner

Processen kan vara svår att överblicka och upplevas osäker. Vi bad Gustav Fornwall på White Arkitekter i Örebro, erfaren specialist som är van vid att stötta kunder inför och under detaljplanearbetet, berätta hur det går till.

Varför finns det behov av rådgivare i detaljplaneprocessen?

– Först och främst handlar det om att förstå vilka möjligheter man har. När man gör en långsiktig satsning på sin fastighet gäller det att göra kloka val. Sen handlar det om att förstå vilka fallgroparna är och ha en strategi för att sig igenom processen med allt vad det innebär av tekniska frågor, juridik och politisk hantering.

Vilket värde tillför du för en fastighetsägare som vill ta fram en ny detaljplan?

– Längs vägen uppstår olika vägval och vi är en dialogpart som bidrar med kunskap för att underlätta för kloka beslut. Genom att göra rätt insats i rätt tid blir detaljplaneprocessen inte onödigt dyr och krånglig. Dialogen och förtroendet mellan kommunen och fastighetsägaren är avgörande och som byggherrerådgivare har vi en nyckelroll för att underlätta den. Vi har erfarenhet av att jobba med kommuner över hela Sverige vilket gör att vi också kan hämta kunskap från andra håll.

Hur ser processen ut från idé till färdig detaljplan?

– Det är oftast fastighetsägaren som tar initiativ till planläggning. Ett vanligt skäl är att man vill möjliggöra för en ny byggnad eller en ny användning av fastigheten som gällande detaljplan inte tillåter. Vi brukar hjälpa till redan i det här skedet, som kallas ansökan om planbesked, och diskutera hur en ny plan kan skapa största möjliga värde. Här gör vi en viktig insats i att snabbt identifiera om en idé är möjlig eller inte.

När man fått ett positivt planbesked och planarbetet sätts igång finns det olika modeller för ansvarsfördelning mellan kommun, fastighetsägare och de rådgivare och konsulter som ofta anlitas av fastighetsägaren. En del kommuner möjliggör för att arkitekten tar fram detaljplanekarta och -beskrivning medan andra kommuner sköter det själva. Gustav och hans kollegor jobbar med båda varianterna och även direkt mot kommuner för att avlasta deras plankontor.

– Processer där byggaktören med hjälp av plankonsulten tar fram detaljplanen kan vara ett sätt att korta processen, och det är något som fler och fler kommuner öppnar för, säger Gustav.

Planprocesser tar tid, och även om det ekonomiska läget är osäkert idag, är det en bra tid att se över detaljplanerna och sätta i gång ett arbete.

­– En spaning är att det är ett gynnsamt läge att starta upp en detaljplaneprocess idag, sett till prognoserna för byggrättsvärden om tre till fem år, när detaljplanen är klubbad och klar.

Vi lever i en föränderlig värld med stora utmaningar både socialt, ekonomiskt och miljömässigt. Vem säkerställer att vi gör ”rätt” saker, att det blir hållbart?

– Det är här planprocessen är så viktig! Att ta fram en ny detaljplan är en slags medlingsprocess mellan olika intressen, olika värden. Planhandläggarens uppgift att lyfta fram de intressen som finns och väga dem mot varandra. Och inte nog med det – det ska göras begripligt för allmänheten också.

– För att lyckas med detta tror vi stenhårt på samarbete och dialog – för det är självklart så att byggherrar och entreprenörer är bra på hur man skapar ett genomförbart projekt, arkitekter och kommun står för andra typer av kunskap och de som bor och verkar på en plats har i sin tur en unik insikt om hur platsen fungerar. Så för att hitta den bästa lösningen behöver alla de här kunskapsfälten gnuggas mot varandra. Och – när man skaffat sig kunskapen – väga ihop det till en helhetslösning och stå för den hela vägen i mål. Det är vi experter på!