DeepDive: Våra nygamla byggmaterial

På White Arkitekter har vi satt det ambitiösa målet att alla våra projekt ska vara klimatneutrala 2030. För att nå detta behöver vi ständigt utveckla vårt sätt att arbeta och hitta nya lösningar som kan bidra till målet.

– Vi har begränsat med resurser som vi kan använda oss av i projekt för att vi ska hålla oss inom vår klimatbudget. Vid de tillfällen som vi inte kan använda oss av återbrukat material är det viktigt att vi väljer nya material som är biobaserade och har ett lågt koldioxidavtryck eller till och med ett negativt avtryck. Alltså material som lagrar mer koldioxid än vad de utsöndrar som exempelvis hampakalk där koldioxid har lagrats när hampan växer och kalken binder koldioxid när den karboniserar, berättar Anna Lisa McSweeney.

Obränd lera, som är ett av världens äldsta byggmaterial, är möjligt att tillverka, använda och förändra med ett lågt energi- och resursuttag. Eftersom det binds ihop med jonbindningar i stället för kemiska bindningar och inte behöver hettas upp vid produktionen avges ingen koldioxid under processen. Tack vare att lera är formbart och finns i många kulörer möjliggör den dessutom till en rik palett av estetiska uttryck. Johan Jönsson är hållbarhetsspecialist och är tillsammans med Marja Lundgren initiativtagare till standardutvecklingen av obränd lera som vi driver tillsammans med Svenska institutet för standarder (SIS).

Lokala material är A och O

Johan Jönsson poängterar att då lera har ett lågt klimatavtryck blir transporten en relativt stor del av detta, för att hela kedjan ska vara hållbar är det därför avgörande att använda material som finns tillgängliga lokalt. I Dumfries i Skottland utformar vi i samarbete med O’DonnellBrown Architects och Ekkist The Crichton Project, ett kulturcentrum där materialvalen präglas av naturliga och lokala material med låga koldioxidutsläpp och hälsofördelar. Projektet är vårt första i Storbritannien med stampad jord, vilket också är The Crichton Projects primära material.

Tjocka väggar av stampad jord som tillverkats av lokal jord och pigmenterats med lokal sandsten och krossat rött tegel från den redan befintliga byggnaden knyter an till färgerna i de intilliggande sandstensbyggnaderna. Tack vare jordens termiska massa reglerar materialet temperaturen samtidigt som dess hygroskopiska egenskaper absorberar fukt vilket bidrar till att reglera luftfuktigheten som in sin tur förbättrar luftkvaliteten. Ytterligare en fördel med att använda stampad jord är att det skapar goda förutsättningar till lufttäthet, vilket bidrar till att minska värmeförlusten på vintern och värmeökningen på sommaren.

Hälsofrämjande effekter

Studier visar att människor tenderar att reagera mer positivt på naturliga material och många av dem har hälsofrämjande effekter. Förutom att lerytan är antiseptisk i sig själv är obränd lera även reaktiv mot fukt vilket bidrar till att fuktkvoten i ett rum hålls på en jämn nivå. Vilket bland annat är bra för hud och slemhinnor. Med en jämn fuktnivå minimeras även risken för mögelpåväxt samtidigt som materialet fungerar som ett filter mot partiklar och virus vilket leder till mindre smittspridning och potentiellt minskat behov av ventilation.

I Wales arbetar vi just nu med vårdprojektet nya Velindre Cancer Centre. Byggnaden är utformad för att maximera användningen av lokala och naturliga material som sänker den inbyggda koldioxidhalten. Trä och andra naturmaterial som kalk- och lerputs är andningsbara och flexibla vilket skapar en naturlig och lugnande miljö för patienter, deras familjer, besökare och personal.

I loungen, strålbehandlings- och väntrum används specificerat virke och på vissa väggar i projektet används lerputs. Även hampablock blir en viktig komponent i nya Velindre Cancer Centre vilket bidrar till en lugnande miljö. Hampa och kalk håller liksom leran luftfuktigheten på en ideal nivå för lungorna samtidigt som kalk dessutom är alkaliskt och på så sätt har naturliga antibakteriella egenskaper.

Utmaningar och vägen framåt

Trots att det finns många fördelar med obränd lera finns det också en del utmaningar och en del faktorer som man måste ha i beaktning när man använder det som byggnadsmaterial påpekar Johan Jönsson.

Både Anna Lisa och Johan hoppas och jobbar för att materialen framöver ska bli allt vanligare i större skala men för att detta ska kunna bli verklighet menar båda två att det krävs såväl kunskap som standarder.

– Genom att införa standarder skapas en grund för garantier och försäkringar som i sin tur ökar efterfrågan och viljan att använda materialet. Byggherren behöver veta att material som används i projektet uppfyller byggreglerna och utförarna måste kunna hantera det. Detta är något som tester, utbildning och standarder kan bidra med, säger Johan Jönsson.

KONTAKT

Skicka mejl

Skicka mejl