Begreppet kulturhistoriskt värdefull byggnad spänner över ett stort spektrum. Olika tidsepoker innebär olika tekniska förutsättningar. Därför finns det sällan standardlösningar som fungerar överallt. Att göra insatser i kulturhistoriskt värdefulla miljöer kräver förstås både kunskap och omdöme. Men även byggnader som saknar särskild klassning eller märkning behöver behandlas med omsorg för att hitta kostnadseffektiva lösningar som minskar energibehovet och samtidigt stärker identiteten.
Deep Dive: Energieffektivisering av kulturhistoriska byggnader
Går det att energieffektivisera en kulturhistoriskt värdefull byggnad utan att förlora det som gör den unik? Det är en fråga som allt fler fastighetsägare ställs inför när energikostnaderna ökar och kraven på sänkt klimatpåverkan skärps. För många innebär det en komplex balansgång mellan klimatmål, ekonomi, myndighetskrav och varsam förvaltning. Vi bad två av våra mest erfarna experter Marja Lundgren och Jan Perotti berätta hur fastighetsägare bör tänka.
Det korta svaret är att det nästan alltid går att förbättra energiprestandan. Men vägen dit ser olika ut beroende på byggnadens ålder, kulturhistoriska värden och tekniska förutsättningar.
Jan Perotti, byggnadsantikvarie
Det mest kostnadseffektiva steget är analysen. Genom att tidigt samla arkitekter, antikvarier, byggnadsfysiker och energispecialister går det att skapa en gemensam bild av byggnadens förutsättningar, identifiera rätt prioriteringar och undvika kostsamma felinvesteringar.
Marja Lundgren, hållbarhetsstrateg
En vanlig missuppfattning är att det främst är byggnadens fasad som har kulturhistoriskt värde. I själva verket är interiörer, rumssamband, material och detaljer ofta lika viktiga för upplevelsen av byggnaden. Problemet är att förändringar ofta sker stegvis över lång tid. En ny ventilation här, ett undertak där, tekniska installationer som byggs på efter hand. Varje enskild åtgärd kan vara motiverad och till och med reversibel, men den samlade effekten riskerar att successivt försvaga byggnadens identitet. Resultatet kan bli miljöer där utsidan fortfarande berättar om byggnadens historia medan insidan har förlorat mycket av sin karaktär. Lager på lager av lösningar gör också byggnaden mer komplex och effekten av varje nytt ingrepp mer svårförutsägbar.
White Arkitekter har gedigen erfarenhet av energieffektivisering i kulturhistoriska miljöer och driver just nu två europeiska forskningsprojekt på området (FuturHist och CALECHE) tillsammans med våra internationella samarbetspartners. Genom att kombinera kunskap om arkitektur, byggnadsvård, energi och teknik hjälper vi våra kunder att hitta lösningar som både minskar energianvändningen och tar tillvara byggnadens historiska värden.
Från kunskap till praktik
Under Almedalsveckan 2026 samlas forskning, förvaltning och politik kring en av vår tids mest angelägna frågor: hur vi tar hand om den byggda kulturmiljön i en tid av klimatomställning och samhällsförändring. Läs mer om Kulturmiljöarenan i Almedalen här.
Kulturmiljöarenan är ett gemensamt initiativ av Horizon Europe-projekten FuturHist, Caleche och InHerit, Föreningen Världsarv i Sverige, Uppsala universitet Campus Gotland och Region Gotland – i samarbete med White Arkitekter.
Börja med att förstå byggnaden
Många energieffektiviseringsprojekt startar med en färdig lösning. Fönster ska bytas, solceller installeras eller ventilationen byggas om. Risken är att åtgärderna inte angriper de verkliga energiförlusterna – och i värsta fall skapar nya problem. I stället behöver arbetet börja med en systematisk analys av byggnaden. Hur fungerar klimatskalet? Hur används byggnaden idag? Vilka kulturhistoriska värden finns att bevara? Och var finns de största energiförlusterna? Här kan vi identifiera och prioritera de lägst hängande frukterna innan mer omfattande åtgärder övervägs.
Riskerna med att välja fel lösning
När energieffektivisering genomförs utan tillräcklig analys finns flera risker. Åtgärderna kan förvanska kulturhistoriska värden, de kan också få oväntade tekniska konsekvenser. Tätare fönster kan exempelvis påverka naturliga ventilationssystem och skapa behov av ytterligare åtgärder. I vissa fall uppnås inte heller den energibesparing som var målet från början.
Det finns dessutom ett klimatperspektiv. Att ersätta fungerande byggnadsdelar med nya produkter innebär ökad resursanvändning och klimatpåverkan från material som behöver vägas mot den minskade klimatpåverkan av energibesparing som uppnås.
Komfort, energi och kulturvärden måste balanseras
Våra förväntningar på inomhusmiljö har förändrats över tid. Idag förväntar vi oss ofta samma temperatur, ventilation och komfort i ett 1700-talshus som i en nyproducerad kontorsbyggnad.
Samtidigt är många äldre byggnader konstruerade för andra sätt att leva och använda byggnader. Vi behöver diskutera vilka krav som är rimliga och hur de kan uppnås utan att byggnadens kvaliteter går förlorade. En väl genomförd energieffektivisering handlar lika mycket om känslan av att befinna sig i en byggnad som fortfarande berättar om sin tid som om temperatur och luftkvalitet.
Rätt åtgärder på rätt plats
Det är inte säkert att den mest uppenbara åtgärden är den mest effektiva för just din byggnad. När arkitekter, antikvarier, byggnadsfysiker och energispecialister arbetar tillsammans går det ofta att identifiera åtgärder som ger stor effekt med relativt små ingrepp. Fönsterbyten lyfts till exempel ofta fram som en självklar energibesparing. I många fall kan dock andra åtgärder som fönsterluckor ge samma effekt till lägre kostnad och med mindre påverkan på kulturhistoriska värden. Det samma gäller solceller som ofta är en lönsam investering, men där det ofta är lämpligare att placera anläggningen på andra byggnader i närområdet eller på marken.
Kontaktperson
