Debatt: Riv inte Rosenlundsverket – gör om det till kulturhus

I skärningspunkten mellan det gamla och det nya Göteborg ligger en byggnad som länge varit föremål för debatt: det ikoniska Rosenlundsverket med anor från tidigt 1900-tal. Otaliga beslutsfattare och debattörer har genom åren argumenterat för att verket bör rivas, för att rädda Göteborg från dess anskrämliga yttre – och använda marken till mer lönsamma affärer. Själv drömmer jag om att öppna ett kulturhus i byggnaden, skriver arkitekt Jacob Sahlqvist på Göteborgs-Postens debattsida.

Göteborg Energi har meddelat att verket ska avvecklas inom ett årtionde. Nu har Centerpartiet i Göteborg slängt ny ved på brasan, och motionerat för att göra om verket till nattklubb. Ett fall framåt från tidigare diskussioner. Jag håller med Emmyly Bönfors och Centerpartiet om att Rosenlundsverket inte bör rivas. Byggnaden är ett landmärke för staden, och ett arkitekturhistoriskt viktigt sådant.

Men jag drömmer om att Rosenlundsverket ska göras om till kulturhus. Rosenlundsverket, eller varför inte Nya Röhsska, har potential att bli en internationellt erkänd mötesplats för kultur, konst och kreativa näringar, ett vibrerande kulturhus för det nya 30-talet. Särskilt i tider då behovet av tillgänglig och intressant kultur och mötesplatser är skriande! Inte bara innebär det en möjlighet för göteborgare att mötas och bindas samman, vi vet också att kultur och kreativa näringar ökar städers attraktivitet och synlighet.

Göteborg är en stad där kärnan långsamt rör på sig. Från institutionerna vid Götaplatsen och Avenyn, har stadens centrum vuxit västerut till Järntorget. Det finns goda skäl att satsa på ett kulturhus precis här. För när kulturen ges utrymme i stadskärnan genererar det inte bara upplevelser utan också ökade intäkter för näringsidkare. Det visar en analys från Fastighetsägarna och HUI Research. Deras rapport Cityindex konstaterar att när en ny typ av kulturverksamhet etablerar sig i en stadskärna ökar omsättningen i genomsnitt med drygt fyra procent. Att göra plats för kulturen gynnar alltså även affärslivet.

En satsning på ett modernt kulturhus skulle dessutom synliggöra våra kreativa näringar internationellt, väcka uppmärksamhet och locka besökare. Vi har ett pinfärskt exempel 112 mil norr om Göteborg. När tidningen TIME Magazine listade världens 50 bästa platser 2022 hamnade västerbottniska Skellefteå på topplistan, som enda svenska destination. Något som minst sagt förvånade många. I motiveringen nämnde tidningen Skellefteås nya landmärke, Sara Kulturhus och det tillhörande Wood Hotel. Landmärket har omnämnts nästan 1000 gånger i internationella medier, bland annat i  The Guardian.

Det råder ingen brist på kultur och kreativa näringar i regionen runt Göteborg. Konst, kultur och skapande äger rum överallt – Dalsland, Värmland, Bohuslän, Borås. Det som saknas en kulturmamma i vår region, och verket har all potential att bli just det. Rosenlundsverket skulle kunna bli pentagrammets mitt.

En av 1900-talets viktigaste göteborgsarkitekter, Nils Einar Eriksson, är välkänd för att ha ritat Göteborgs kulturhus, Svenska Mässan, Götaälvbron, Biografen Draken och Guldhedstornet. Men få känner till ursprunget till den nutida Rosenlundsverket också är ett av hans alster.

 

Till utseendet inte helt olikt Tate Modern i London.

1923 firade Göteborg 300 år med en stor jubileumsutställning. Göteborg som vi känner det idag är starkt präglat av jubileet, som gav oss till exempel Näckrosdammen, Botaniska Trädgården, Götaplatsen och Liseberg. Det sistnämnda skapades för att ge göteborgarna möjlighet att mötas, roa sig och njuta tillsammans. Idag är Liseberg som bekant Nordens största nöjesfält, och bär en hundraårig nöjestradition i sin hand. Snart läggs Göteborgs 400-årsjubileum till handlingarna. Låt oss ge framtida generationer en institution som lyser upp tillvaron de kommande 100 åren – ett kulturhus med både historia och framtid i Göteborgs nya centrum! Vi behöver binda ihop den nya och gamla staden och det är vid älvstrandens kant det sker.

Under våren klubbades en budget igenom där kulturnämnden i Göteborg enades om stora besparingar, med det fria kulturlivet som förlorare. Kanske hoppas våra beslutsfattare att kulturen ska bäras av hotellkedjor och dess konferensgäster? Idag är Göteborg en stad där kulturutövare frågar sig om deras drömmar får plats. I tider då andra kommuner hamnar i nationellt blåsväder för sin ignorans inför kulturen, kan faktiskt Göteborg göra precis tvärtom. Jag vill se våra beslutsfattare utforska möjligheterna till en kulturell och konstnärlig fullträff – som inte ryggar för stadens industriella historia, utan tvärtom gör den till en katalysator för det nya, varma Göteborg.

Jacob Sahlqvist, arkitekt

Kontaktperson

Jacob Sahlqvist

Jacob Sahlqvist

Arkitekt, Kontorschef

Göteborg

+46 31 60 86 66

Dela gärna!