Idag i Sverige är vi inomhus lika mycket som vi var utomhus för 100 år sedan. Det ställer helt nya krav på våra bostäder för att vi ska kunna tillgodogöra oss dagsljuset. Enligt Folkhälsmyndigheten är bebyggelsens utformning den viktigaste bestämningsfaktorn för dagsljusexponering när utomhusvistelse i allmänhet minskar.
Under seminariet Vårt livsviktiga dagsljus pratade vi om hur medborgarna och stadsplaneringen påverkas av förändrade förutsättningar för dagsljus i allt tätare städer. Hur bör detaljplaner utformas och vad innebär den nya dagsljusstandarden?
– Vi måste vara uppfinningsrika och jag tycker att vi ska se det som en utmaning. I den täta staden behöver byggnader utformas på ett annat sätt än tidigare. Arkitekturen ändras alltid efter nya förutsättningar och här har vi en möjlighet, sade Malin Alenius, arkitekt på White och doktorand på KTH.
Hon och övriga talare är överens om att frågan om dagsljus kommer in alldeles för sent i planprocessen idag. Vi vill uppmana arkitekter och stadsplanerare att ta kommando i frågan. Genom enkla analyser i tidigt skede kan man se vad som kommer att funka och var det behövs särskilda lösningar för att det inte senare ska uppstå problem på byggnadsnivå.
Whites vägledning Dagsljus i stadsplanering lanserades under seminariet finns att ladda ner för alla. Vägledningen ger kunskap om dagsljus i tidiga skeden. Kunskapen är hämtad ur befintliga forskningsresultat, i lagar och regler samt från standarder om dagsljusplanering.
