Sonyas kulturhus – en förebild för cirkulärt byggande

I byggnationen av Sonyas kulturhus är hållbarhet själva utgångspunkten i den arkitektoniska processen och en motor för god gestaltning. Redan tidigt i processen sattes tuffa klimatmål, med ambitionen att nå 230 kg CO₂e/m² BTA för byggnaden – inklusive installationen. De ambitiösa målen har drivit fram ett utforskande arbetssätt där konstruktion och gestaltning utvecklas i nära samarbete mellan arkitekter, beställare, entreprenörer och leverantörer.

En lätt konstruktion för en tung utmaning

Masthuggskajens lergrund har varit en av projektets största utmaningar, och här görs också en av projektets största klimatvinster. Genom att ersätta stål och betong med en lättare stomme i limträ minskar klimatpåverkan från stommen med nära 80 procent. Man har också använt klimatförbättrad betong och minskat mängden stålkopplingar i konstruktionen.

Genom anpassad stomindelning har man möjliggjort användning av betonghåldäck med 20 procent lägre vikt än normalt. Att hålla nere byggnadens totalvikt är avgörande för att minska belastningen på marken. Den lägre vikten gör det möjligt att kraftigt reducera behovet av grundförstärkning som pålning – en av projektets mest betydande klimatvinster och något som alla de drivande aktörerna är särskilt stolta över.

Sonyas formas av återbruk och upptäckarlust

I samband med grundläggningsarbetet gjordes också en oväntad upptäckt. När marken schaktades framträdde flera hundra år gamla träpålar i leran. Ett fantastiskt kvalitativt och hållbart material, som saknar motstycke i dagens trävaror. Det självklara valet blev att ta hand om pålarna, förädla dem och därmed får de en ny roll som vacker och unik beklädnad i husets trappor.

Samma upptäcktslusta, flexibilitet och utforskande präglar gestaltningen genom hela projektet. Det är särskilt tydligt i fasaderna, med återbrukat tegel som centralt material.

Även återvunnet glas och träkarmar används, vilket tillsammans med teglet minskar klimatpåverkan från fasaden med omkring 65 procent.

De höga klimatkraven har inneburit lika höga krav på samarbete och ett strukturerat arbetssätt. Under projektets gång har man kontinuerligt genomfört klimatberäkningar för material och systemval för att säkerställa att klimatmålen nås i varje skede. Arbetet har krävt ett nära samspel mellan projektörer, entreprenörer och leverantörer för att identifiera, utvärdera och genomföra lösningar som minimerar klimatpåverkan utan att kompromissa med kvalitet, gestaltning eller funktion.

Även logistiken har varit viktig. Genom tidig involvering av aktörer som arbetar med återbruk samt välfungerande lagring och sortering av material har man kunnat arbetat fram ett effektivt flöde av material. Det omfattar både materialåtervinning och återbruk, där exempelvis skrotbaserad armering, och gipsskivor med återvunnet innehåll används i konstruktionen.

Parallellt integreras återbrukade byggdelar som fasad- och golvtegel, invändiga glaspartier, isolering i undertak, fast inredning, sanitet som WC och handfat samt skivmaterial där det är möjligt.

Ett hus för nutid och framtid

Sonyas är utformat för att användas mycket, av många och under lång tid. Därför har planlösningarna utformats för flexibilitet och samnyttjande, samtidigt som delar av byggnaden kan demonteras och anpassas efter framtida behov. Här ska kulturverksamheter, restauranger, arbetsplatser och publika ytor samsas, i ett hus med hög nyttjandegrad och flexibla planlösningar. När byggnaden står färdig hösten 2027 blir en del av huset vårt nya huvudkontor – där ytor som används för arbete och möten dagtid omvandlas till arenor för kultur och publik verksamhet utanför kontorstid. På så sätt skapar samma antal kvadratmeter värde under större delen av dygnet, vilket både sparar resurser och bidrar till ett levande område med aktivitet från morgon till kväll.

Genom ett extraordinärt samarbete och kompromisslösa klimatambitioner blir Sonyas en föregångare att lära och inspireras av.