Vad får människor att trivas där de bor? Hur skapas trygga och levande kvarter? Och vilka miljöer vill vi se mer av i framtidens städer? I vår nya rapport som är baserad på en statistiskt säkerställd Novusundersökning, har vi undersökt svenskarnas syn på framtidens livsmiljöer.

Ta del av hela rapporten om den levande staden

På denna sida hittar du en sammanfattning av rapporten. För att ta del av hela innehållet, följ länken nedan.

Läs rapporten i PDF
Att skapa hållbara och attraktiva miljöer kräver långsiktighet, samarbete och ett helhetsperspektiv genom hela processen. Gestaltning, hållbarhet och genomförbarhet måste hänga ihop för att ambitioner ska bli verklighet, från första idé till färdig plats.
Oskar Norelius, VD på White Arkitekter

Så vill vi bo, leva och mötas i framtiden

Hur vi utformar våra städer, byggnader och offentliga rum påverkar människors vardag – hur vi bor, rör oss, arbetar och möts. Samtidigt förändras förutsättningarna för samhällsbyggandet. Klimatutmaningar, resursfrågor och nya ekonomiska villkor ställer ökade krav på hur vi utvecklar våra livsmiljöer, med större fokus på omställning och långsiktig kvalitet.

I årets rapport har vi undersökt hur svenskarna vill bo och leva framåt. Novus-undersökningen visar en tydlig vilja att förena självständighet med gemenskap, närhet till natur med tillgång till stadens funktioner och en ökad medvetenhet om hur den byggda miljön påverkar både livskvalitet och hållbarhet.

Vi ser fram emot att dela med oss av rapportens insikter och resultat. För att skapa hållbara och attraktiva livsmiljöer krävs ett helhetsperspektiv där gestaltning, hållbarhet och genomförbarhet samverkar. För i slutändan handlar det om att skapa platser där människor vill leva.

I vår rapport har vi tagit hjälp av följande experter på White Arkitekter för att kommentera och analysera insikterna från undersökningen:

Louise Didriksson, landskapsarkitekt
Gustav Fornwall, planarkitekt
Anna Graaf, hållbarhetschef
Kristoffer Roxbergh, arkitekt
Anders Tväråna, arkitekt
Viktoria Walldin, socialantropolog

Vi behöver skapa bostäder som inte är statiska, utan som kan förändras tillsammans med människorna som bor där. Det handlar om planlösningar som kan skifta funktion över tid, om möjligheten att hyra ut delar av bostaden eller skapa plats för fler generationer, och om att bygga strukturer som håller över flera livsskeden.
Kristoffer Roxbergh, arkitekt

Kapitel 1: Bostaden – mellan ideal och verklighet

Våra hem är mer än en plats att bo på. De rymmer vår vardag, återhämtning och framtidsdrömmar, och påverkar både vår livskvalitet och våra möjligheter att leva hållbart. Därför är bostaden inte bara en privat fråga, utan en central del av samhällsutvecklingen.

Samtidigt står bostadsmarknaden inför stora utmaningar. Låg byggtakt, höga kostnader och begränsad rörlighet har skapat ett växande bostadsunderskott. Nya byggregler med större fokus på funktionskrav öppnar för mer flexibla lösningar, men ställer också högre krav på att förstå hur människor vill leva och hur bostäder behöver fungera över tid. Det gör arkitekturens roll viktigare än någonsin – för att skapa bostäder och livsmiljöer som är hållbara, genomförbara och anpassade för framtidens behov.

Topplista

Vad svenskarna vill bo nära inom de närmsta tio åren

  1. Natur och grönområden – 56 %
  2. Service och handel – 40 %
  3. Familj och släkt – 36 %
  4. Arbetsplats – 31 %
  5. Kollektivtrafik – 30 %
Inom neurodesign och forskning om hjärnhälsa ser vi allt tydligare hur grönska och tillgång till natur kan bidra till minskad stress, bättre återhämtning och stärkt välbefinnande. När vi planerar bostadsmiljöer behöver vi därför se grönstruktur som en lika självklar del av infrastrukturen som gator och byggnader.
Anna Graaf, hållbarhetschef

Närheten som formar vardagen

Det vi har nära oss i vardagen påverkar hur vi väljer att bo. Här är bilden tydlig: naturen är den kvalitet som flest svenskar värderar högst.

Närhet till natur rankas betydligt högre än både stadsliv och kultur. Samtidigt värderas service, arbete och kollektivtrafik högt, vilket pekar på en fortsatt efterfrågan på den nära staden där vardagens behov finns inom räckhåll. Skillnaderna mellan grupper är dock tydliga. Kvinnor lyfter i högre grad än män fram kollektivtrafikens betydelse, och i storstadsregionerna – särskilt Stockholm – är god tillgång till kollektivtrafik en viktig del av både tillgänglighet och livskvalitet.

Trygghet handlar i grunden om att människor ska kunna ta plats i sin närmiljö och känna att det offentliga rummet tillhör dem. Det handlar inte om enskilda åtgärder, utan om att skapa miljöer som används och upplevs som levande över tid.
Viktoria Walldin, socialantropolog

Kapitel 2: Kvarteret och närmiljön – vardagen tar plats

Kvarteret och närmiljön är länken mellan bostaden och staden. Det är här vardagslivet tar plats – där vi rör oss, möter andra och får livspusslet att gå ihop. Här blir frågor om trygghet, rörelse, mobilitet och gemenskap konkreta. Hur dessa miljöer utformas har stor betydelse för både livskvalitet och hur väl staden fungerar över tid.

Trygghet i vardagen

Hur människor upplever sin närmiljö har stor betydelse för hur ett samhälle fungerar. Platser som upplevs trygga ökar möjligheten att röra sig fritt, delta i det offentliga livet och känna tillhörighet. 96 procent av svenskarna uppger att de känner sig trygga i sin närmiljö, varav 52 procent känner sig mycket trygga.

Bra belysning, grönska och närvaro av andra människor bidrar starkt till upplevelsen av trygghet. Resultaten visar också att trygghet skapas genom hur platser planeras och används. När stadsmiljöer utformas med blandade funktioner, aktiva bottenvåningar och tydliga stråk skapas förutsättningar för ett levande vardagsliv och därmed också för ökad trygghet.

Topplista

Vad bidrar/skulle bidra mest till att du känner/skulle känna dig trygg i din närmiljö?

  1. Bra belysning på öppna platser, t.ex. parker, torg och gångstråk – 46%
  2. Grönska, träd och parker som gör stadsmiljön trivsam och levande – 44%
  3. Närvaro av andra människor och folkliv under stora delar av dygnet – 42%
  4. Närhet till kollektivtrafik – 38%
  5. Tydliga gångstråk, lätt att hitta och bra sikt – 32%
Många stadskärnor präglas fortfarande av hårt trafikerade vägar som skapar barriärer mellan människor och platser. Om vi i stället omvandlar dessa stråk till offentliga rum kan vi knyta ihop stadsdelar, stärka stadslivet och skapa mer hållbara och inkluderande miljöer.
Gustav Fornwall, planarkitekt

Fyra av tio tar bilen till jobbet

Trots att våra städer växer dominerar bilen fortfarande många av stadens ytor. Hur vi reser i vardagen handlar därför inte bara om individuella val, utan också om hur staden planeras.

Vår undersökning visar att 42 procent av svenskarna vanligtvis tar bilen till jobbet. Samtidigt kan en av tre tänka sig att byta till ett annat färdmedel, där viljan att bidra till en hållbar utveckling är en viktig drivkraft. Det visar att det finns en stor potential för förändring. För att fler ska välja gång, cykel eller kollektivtrafik krävs stadsmiljöer och infrastrukturer som gör de hållbara alternativen attraktiva, tillgängliga och enkla att använda i vardagen.

Topplista

Detta skulle få svenskarna att byta ut bilen mot annat färdmedel

  1. För att det är kostsamt att ha och använda bil – 34%
  2. För att bidra till en hållbar utveckling – 34%
  3. För att det är osmidigt att köra och/eller parkera i min stad – 11%
För att skapa stadsmiljöer där människor trivs krävs det ett samspel mellan grönska, mötesplatser, kultur och vardagsfunktioner. Genom att arbeta med flera lager samtidigt kan vi skapa inkluderande stadskärnor där fler känner sig välkomna och vill vara.
Louise Didriksson, landskapsarkitekt

Kapitel 3: Stadskärnan – stadens gemensamma rum

I takt med att allt mer av vår vardag, handel, arbete och service, kan ske digitalt förändras också stadskärnans roll. Det skapar en ny utgångspunkt för stadsutvecklingen: det som inte kan digitaliseras blir desto viktigare. Det fysiska rummet, det sociala livet och den gemensamma miljön blir stadskärnans främsta värden.

Topplista: Det här vill svenskarna se mer av i stadskärnan

  1. Mer grönska och planteringar – 40%
  2. Fler torg med bänkar och utemöbler för vila eller spontana möten – 26%
  3. Fler uteserveringar – 26%
  4. Mer kultur, scen, konst – 25%
  5. Fler butiker – 23%
Det gör klimatanpassning till en fråga om både trygghet och tillit till den byggda miljön. Därför behöver klimatanpassning vara en självklar del av stadsutvecklingen från början och inte en tilläggsfråga.
Louise Didriksson, landskapsarkitekt

Oro för extremväder ökar

Kraftiga skyfall, översvämningar och stigande havsnivåer gör klimatförändringarna allt mer påtagliga i människors vardag. I vår undersökning uppger 60 procent av svenskarna att de oroar sig för dessa konsekvenser. Samtidigt anser endast 35 procent att deras närområde är tillräckligt anpassat för extremväder, jämfört med 47 procent år 2023.

Klimatanpassning har också blivit en ekonomisk fråga, där ökade skadekostnader och förändrade försäkringsvillkor påverkar både fastighetsvärden och investeringar. För att städer ska kunna hantera skyfall och värmeböljor krävs en utformning som kan ta hand om vatten och minska sårbarheten för ett förändrat klimat.

Topplista

Här är lösningarna som svenskarna upplever gör närmiljön mer trygg och motståndskraftig mot klimatförändringar

  1. Åtgärder som säkrar tillgången till dricksvatten (vid torka eller kris) – 59%
  2. Parker och gröna ytor (som kan ta hand om vatten och minska värme) – 49%
  3. Träd och skuggade platser (som ger svalka och skydd vid värmeböljor) – 46%
  4. Samhällsbyggnader som fungerar vid kris (t.ex. skolor eller vårdcentraler) – 35%
  5. Genomsläppliga ytor och material (mark som släpper ner regnvatten i stället för att det rinner bort) – 34%
Statistiken visar tydligt att kontoret idag behöver rymma fler funktioner samtidigt. Det måste vara en plats både för fokus och samarbete, struktur och flexibilitet. Kontorets attraktivitet handlar i hög grad om hur väl olika behov kan samexistera.
Anders Tväråna, arkitekt

Kontorets roll i ett förändrat arbetsliv

I ett mer flexibelt arbetsliv behöver kontoret vara en plats som människor vill komma till. Vår undersökning visar att tre av fyra svenskar anser att ett attraktivt och välfungerande kontor påverkar viljan att stanna kvar på eller välja en arbetsplats.

Högst värderas en god arbetsmiljö med dagsljus, bra inomhusklimat och god akustik. Därefter följer möjligheten till både samarbete och enskilt arbete men även sociala ytor som främjar gemenskap är viktigt. Undersökningen visar att kontoret fortsatt spelar en viktig roll – inte bara som arbetsplats, utan också som en miljö för möten, samarbete och social tillhörighet.

Topplista

Detta skulle i störst utsträckning få svenskarna att uppskatta kontoret mer

  • Social gemenskap och närvaro av kollegor – 31%
  • Eget rum – 27%
  • Kontorets läge och tillgänglighet – 26%
  • Tysta och koncentrerade arbetsmiljöer – 22%
  • Tillgång till service i eller nära kontoret (t.ex. restaurang, café eller träning) – 18%
I undersökningen framträder Köpenhamn som mer än en uppskattad stad, den blir ett uttryck för de värden många vill se mer av i sina egna stadsmiljöer, nämligen tillgänglighet, grönska, variation och ett stadsliv som bjuder in till att stanna kvar.
Gustav Fornwall, planarkitekt

Köpenhamn som förebild för stadens utveckling

När svenskarna får välja vilken stad de vill att den egna staden ska inspireras av hamnar Köpenhamn i topp. I svaren framträder en tydlig bild av vilka kvaliteter som efterfrågas: en levande, trivsam och mänsklig stad med ett rikt utbud av kultur, restauranger och mötesplatser.

Många lyfter också samspelet mellan äldre bebyggelse, modern arkitektur, grönska och närheten till vatten. Samtidigt uppskattas stadens goda förutsättningar för gång- och cykeltrafik. Resultaten visar att inspirationen inte bara handlar om stadens innehåll, utan också om hur den är planerad och utformad för att främja vardagsliv, rörelse och möten mellan människor.

Topplista

Städerna som svenskarna vill att deras stad ska inspireras av

1. Köpenhamn
2. Paris
3. Stockholm
4. London
5. Berlin

För i slutändan är det kanske just där framtidens mest attraktiva och hållbara städer formas – i människors vardag, relationer och upplevelser av platsen omkring dem.

Sammanfattning: Att forma miljöer för framtiden

De miljöer vi bygger ramar inte bara in våra liv – de påverkar hur vi lever dem. Årets rapport visar en tydlig längtan efter närhet till natur, social gemenskap, trygghet och miljöer som stödjer ett hållbart vardagsliv.

Det ställer nya krav på hur vi utvecklar våra städer. Framtidens livsmiljöer behöver vara flexibla, resilienta och resurseffektiva, men också mänskliga, inkluderande och meningsfulla. När fler projekt handlar om att utveckla det som redan finns blir förmågan att förstå platsens kvaliteter och människors behov allt viktigare.

Arkitektur handlar därför inte bara om byggnader, utan om att skapa sammanhang där människor vill leva, arbeta och mötas. Det är i människors vardag, relationer och upplevelser av platsen som framtidens attraktiva och hållbara städer formas – och där arkitekturen kan göra verklig skillnad.

 

Oskar Norelius

Oskar Norelius

Arkitekt, VD

Stockholm

+46 8 402 26 03

Anna Graaf

Anna Graaf

Hållbarhetsspecialist, Hållbarhetschef

Göteborg

+46 31 60 86 28

Viktoria Walldin

Viktoria Walldin

Specialist social hållbarhet

Stockholm

+46 8 402 25 03

Gustav Fornwall

Gustav Fornwall

Planarkitekt, Processledare

Örebro

+46 19 670 22 08

Kristoffer Roxbergh

Kristoffer Roxbergh

Arkitekt

Stockholm

+46 8 402 25 21

Louise Didriksson

Louise Didriksson

Landskapsarkitekt

Göteborg

+46 31 60 87 24

Anders Tväråna

Anders Tväråna

Arkitekt

Uppsala

+46 18 18 38 57