Att installera solpaneler på tak har hittills varit det vanligaste sättet att nyttja solens kraft på i den byggda miljön. Dock har det inneburit en rad begränsningar vad gäller utformning, storlek och effektivitet. Byggnadsintegrerade solceller öppnar upp för oändligt många designmöjligheter och skapar därmed bättre förutsättningar att låta solen energiförsörja privata hushåll som offentliga och kommersiella byggnader.
DeepDive: Solcellsdriven arkitektur en nyckelspelare i energiomställningen
I årtionden har det pratats om det ögonblick då solenergi kommer att bli vanligt. 2020 rankades solenergi som världens billigaste energikälla globalt sett. Samtidigt har en perfekt storm av flera faktorer påskyndat solelsrevolutionen. Med skenande elpriser och risk för energibrist har det blivit viktigare än någonsin att söka energilösningar som lutar åt självförsörjning. Och där har solcellsdriven arkitektur seglat upp som en nyckelspelare.
Ju fler solceller en byggnad har desto mindre känsliga blir fastighetsägaren för skenande elpriser och strömavbrott samtidigt som byggnaden kan ge något tillbaka i form av klimatnytta. De som äger eller hyr ett plusenergi- eller passivhus sitter ganska lugnt i båten just nu när såväl privatpersoner som länder kraftsamlar för att få ned elförbrukningen.
Rickard Nygren, arkitekt och hållbarhetsspecialist på White
Rickard Nygren arbetar med solcellsdriven arkitektur, både traditionella solpaneler och byggnadsintegrerade solceller, i flertalet projekt. Han har bland annat varit delaktig i gestaltningen av plusenergihotellet House of Choice i Solna, vars energiproduktion är stor nog att täcka hotellets årsförbrukning. I projektet har solceller integrerats i designen i stället för att adderas i efterhand. På så vis har byggnadens fulla solcellspotential kunnat utnyttjas.
Poängen med byggnadsintegrerade solceller eller så kallad solcellsdriven arkitektur, är att vi kan få in solceller i byggnader där det annars inte hade varit aktuellt med några solceller alls. Genom att integrera dem i fasad, tak, balkonger eller fönster blir solcellerna en del av arkitekturen samtidigt som betydligt fler ytor kan utnyttjas för att maximera den egna elproduktionen.
Rickard Nygren
För att optimera en byggnads soleffektivitet måste det dock finnas en idé kring hur solbelysta ytor kan utnyttjas redan vid första skissen. För det har White utvecklat digitala metoder som gör det möjligt att i ett tidigt skede få fram siffror och grafik som visar hur mycket el solceller på en viss byggnad kan producera.
– Vi kan snabbt och enkelt visa på hur mycket solcellseffekt som ryms på tak och fasader och hur många kilowattimmar de kan generera. Eftersom vi ritar huset har vi ofta mer information fönsterstorlekar och skuggande byggnadsdelar med mera än andra och kan därmed göra träffsäkra beräkningar redan i tidigt skede, säger Rickard.
Det ökade fokuset på byggnadens klimatpåverkan har också ökat trycket på att visa vilken klimatnytta solceller kan tillföra. De kan ha en stor betydelse för att uppnå klimatneutrala hus som bygger på kloka design- och materialval i grunden.
Ska vi klara av klimat- och energiomställningen kan våra byggnader inte bara ta resurser i anspråk. De måste även kunna ge något tillbaka till platsen de befinner sig på.
Solceller genererar inte bara kilowattimmar, de bidrar även till en positiv utveckling som gynnar både bransch och samhället i stort. Det spelar mindre roll om det är traditionella paneler på tak, solcellsparker eller om solcellerna är integrerade i tak- och fasadmaterial. De alla behövs för att nå en klimatneutral värdekedja,
Rickard Nygren
Kontaktperson
