DeepDive: Skolan som lyfter både elever och lokalsamhället

En ny skola är en stor investering som bör göra mer än att tillhandahålla undervisningslokaler. Skolor som är välplanerade för nutida och framtida behov, som är skapade för vänskap och trygghet, rörelse och koncentration lägger inte bara grunden för en bra skolgång och arbetsplats. Det engagerar omgivande samhälle, är en stolthet för platsen och kan bli ett efterlängtat centrum för aktiviteter och umgänge för allmänheten.

Den aktivitet och det flöde som en skola genererar är en utmärkt motor för att skapa ett nav i en levande stad där boende och studenter såväl som kultur-, närings- och föreningsliv kan verka. Här spelar arkitekturen en avgörande roll för att lyckas tillgodose alla behov på ett smidigt sätt.

Att utnyttja skolans lokaler maximalt är en stor vinst både ekonomiskt, hållbarhetsmässigt och socialt. Det blir en plats där lokalsamhället samlas. En skola som är full av liv över flera av dygnets timmar och årets dagar tillför också ökad trygghet när gator, gångvägar och offentliga platser befolkas. En sådan skola skapar delaktighet, intresse och engagemang och blir något man värnar och tar hand om. På så sätt kan vi skapa en positiv samhällsutveckling på flera plan där skolan kan bli en samlingspunkt. Där blir både skolans placering i samhället och utformningen central.

Varje skola är förstås unik och vi måste utgå från de kvaliteter som finns på platsen. Så kan kultur, historia och natur framhävas. Platsen ska berika verksamheten och arkitekturen, och skolan ska i sin tur bidra till att utveckla den omgivande staden, så att helheten blir större än delarna. Samtidigt finns det vissa aspekter som är grundläggande för att skapa en god skolmiljö:

• Eleverna måste må bra. Varje elev måste få känna sig hemma i sin skola och bli sedda. Eleverna ska ges möjlighet att lära känna sin miljö utan och innan så att de kan röra sig fritt och framåt. De ska känna sig trygga som individer och trygga i att få vara olika.
• Vänskap och gemenskap. I en skola måste det gå att mötas i stora forum likväl som i intima grupper. Därför krävs det en variation av rum både inne och ute. Dessutom ska elever och lärare kunna mötas spontant och ofta.
• Skapa lust att lära. Det ska vara möjligt att arbeta flexibelt och enkelt med både små och stora grupper, ute och inne, traditionellt, innovativt, kreativt. Lokalerna får aldrig vara en begränsning utan en plattform för varje barn att finna lust att lära, utvecklas och bygga sin personlighet.
• Fysisk rörelse och hälsa. Barn ska i tidig ålder få uppleva rörelseglädje och elever har rätt till en skolgård där de kan leka och springa. En väl gestaltad utemiljö främjar både hälsan och ökar koncentrationsförmågan under dagen.

Nya utmaningar

Vi lever i en föränderlig tid. Det är svårt att förutspå vilka utmaningar våra barn kommer stå inför i framtiden. Globalisering och teknikutveckling förändrar vårt samhälle och våra yrkesroller. Skolans undervisning behöver spegla dessa förändringar för att möta de nya krav som kommer att ställas på våra barn och ungdomar.

Det som gäller idag kan om fem, tio år vara inaktuellt. Och de skolor som byggs temporärt kan bli en årskulls sammanlagda skolgång. Därför är det av yttersta vikt att komma fram till lösningar som håller för flera generationer.

Vi måste skapa värden som håller över tid. Det handlar om en byggnad som är sund, lokaleffektiv och med litet ekologiskt fotavtryck, där det gäller att tänka smart för att klara av både stora och små årskullar, verksamhetsförändringar och nya synsätt.

Viktiga nyckelkompetenser som spås blir allt viktigare i arbetslivet är analytisk förmåga, problemlösning, kommunikativa färdigheter, kreativitet och samarbetsförmåga. Lika viktigt som dessa kunskaper är sådant som beteende, motivation och attityder. Det ställer krav på de fysiska rummens utformning.

Intuitivt skulle de flesta troligen hålla med om att utformningen av de utrymmen vi lever och arbetar i gör skillnad på hur vi mår och det kan i sin tur påverka hur väl vi presterar. De slutsatserna finner vi också stöd för i både internationell forskning och i Whites interna forsknings- och utvecklingsprojekt. Dagsljus, belysning, luft, buller, balans mellan stimulerande och lugna miljöer och färgsättning är några viktiga aspekter. Det krävs samarbete mellan många olika specialistkompetenser för att hantera alla dessa områden och få dem till en välfungerande helhet som kan bli en kraftfull hävstång för kreativt tänkande och inlärning.

Vi har tagit fram fem strategier för hur vi kan göra det:

Fem vägar till en hållbar skola

1. Mer än en skola. Gör skolan till en del av större samhällsbygge som stärker hela det lokala samhället.
2. En attraktiv mötesplats. Möten mellan människor leder till ökad kunskap, ökad sammanhållning, trygghet och integration.
3. Utvecklande lärandemiljöer. En mångfald av miljöer som ger lust att lära och som stödjer olika typer av lärstilar och olika barns behov ger också möjlighet till flexibel användning över tid.
4. Den sunda skolan. Barn är extra känsliga för gifter och hormonstörande ämnen och behöver giftfria miljöer. Huset måste klara tuffa hållbarhetskrav och en hållbar livsstil bör också synliggöras där skolgårdar och inne­miljöer ska uppmana till rörelse i stället för stillasittande.
5. Rätt kvadratmetrar till rätt pris. Lokaler där olika funktioner överlappar varandra och rum dubbelutnyttjas skapar både samverkan och lokaleffektivitet. Generella byggnader underlättar en flexibel användning kan hantera ändrade pedagogiska inriktningar eller varierade elevkullar utan ombyggnation.