Aktivitetsbaserade forskarmiljöer

Inom fältet för högre utbildning sker nu stora förändringar. En ökad nationell och internationell konkurrens mellan lärosäten i kombination med tekniska framsteg och förändrade pedagogiska metoder driver utvecklingen av organisatoriska strukturer och fysiska miljöer.

Projektperiod

september 2017 september 2018

Fakta

Här hittar du ytterligare material, som rapporter och länkar, där du kan läsa mer om forskningsprojektet eller liknande studier.

Forskarmiljöer i förändring

Förbättrade arbetsmiljöer är ett konkurrensmedel för att få de bästa forskarna. Idag är ett kollaborativt arbetssätt en förutsättning för framgångsrik forskning. Lärosätenas pressade ekonomi gör att yteffektiva lokaler efterfrågas. Trots detta är cellkontor fortsatt den vanligaste rumsliga lösningen inom akademin. Aktivitetsbaserade miljöer eller miljöer med öppna planlösningar som exempelvis flexarbetsplatser har varit och är fortsatt ovanliga. Men nu ses en trend där lärosäten faktiskt börjar öppna upp. Anledningarna är flera och inspirationen kommer troligtvis från den kommersiella kontorsvärlden där detta redan pågått ett tag. Framgångsrika satsningar på administrativa enheter på flera lärosäten har sannolikt också bidragit till förändringen. Drivande i utvecklingen av de nya fysiska miljöerna är att skapa attraktiva och samtidigt resurseffektiva arbetsmiljöer, där samverkan står i fokus. Frågan om akademins arbetsmiljöer har aktualiserats i samband med ombyggnationer där forskares behov inte tillgodosetts fullt ut.

Syftet med projektet är att utreda vad som driver trenden av aktivitetsbaserade arbetsmiljöer inom akademin samt hur processer kring införandet av dem ser ut. rapporten innehåller en litteraturgenomgång, en mindre enkätundersökning samt en kartläggning av aktivitetsbaserade arbetsmiljöer för lärare och forskare vid svenska lärosäten. Förhoppningen är att översikten ska kunna bidra med viktig kunskap och erfarenhet vid planering av framtida om- och/eller nybyggnation av forskarmiljöer.

En rad frågor måste ställas vid en sådan här genomgång. Hur ser processer och förändringsarbete ut vid införandet av aktivitetsbaserade miljöer inom akademin? Varför har en aktivitetsbaserad lösning valts och hur fungerar den idag? Är en aktivitetsbaserad lösning lämplig för forskande och undervisande personal?

Slutsatser

Vår slutsats så här långt är dock att den övergripande frågan om huruvida öppna arbetsmiljöer eller cellkontor är mest lämpliga för forskare och undervisande personal är felställd. Den fysiska miljöns förmåga att stötta en verksamhet beror istället på hur väl den förhåller sig till verksamhetens behov samt till individuella behov hos medarbetarna. Medarbetare som arbetar aktivitetsbaserat trivs bäst i en aktivitetsbaserad miljö och de som behöver arbeta fokuserat och enskilt uppfattar arbetsplatser i mindre rum som den bästa lösningen.

Att den fysiska miljön stöttar det aktuella arbetssättet är därför  en av de viktigaste framgångsfaktorerna vid förändring av arbetsmiljön.

Ett WRL-projekt av Filiz Coskun och Linda Mattsson, arkitekter på White, i samarbete med Thomas Nathorst-Böös, expertrådgivare inom ämnet aktivitetsbaserade arbetsmiljöer.

Kontakt

Filiz Coskun

Filiz Coskun

Arkitekt, Utvecklingsansvarig

Stockholm

+46 8 518 328 14

Dela gärna!