Whites remissvar på den Fördjupade översiktsplanen för de Sydöstra stadsdelarna inklusive Bergsbrunna

White Arkitekter i Uppsala vill anföra följande:

Den fördjupade översiktsplanen (FÖP) för de sydöstra stadsdelarna inklusive Bergsbrunna är en genomarbetad plan med höga ambitioner vad gäller både ekologisk och social hållbarhet vilket vi välkomnar. FÖP:en sätter ramarna för den stadsutveckling som kommer att ske i området fram till 2050 och detta utbyggnadsområde kommer att bli Uppsalas största stadsutvecklingsprojekt under den tiden. Det är av yttersta vikt att denna utbyggnad blir så bra som möjligt och att den investering det innebär i ekonomiska resurser såväl som i mark och naturresurser bidrar till en bättre vardag för hela Uppsala. Det är här det mesta av Uppsalas byggnadsbehov kommer att lösas. I och med att alla insatser koncentreras hit avsäger sig kommunen tyvärr mycket av de ekonomiska möjligheterna att utveckla andra stadsdelar. Vi ser goda möjligheter att istället lösa det framtida byggnadsbehovet i den befintliga stadsväven, vilket skulle ge ett mindre transportbehov i staden. I de sydöstra stadsdelarna finns stora utmaningar vad gäller placering och utformning av den nya stationen, spårvägen och den nya bebyggelsen.

Ett annat slags stadsliv

FÖP:en beskriver en levande stadsmiljö med både arbetsplatser, service och ett livskraftigt kultur- och nöjesliv. Vår bedömning är att det kommer att bli svårt att skapa den traditionella stadspuls som FÖP:en beskriver med det långa stråk som bebyggelsen planeras i. En större koncentration av bebyggelsen i en eller två noder, istället för dagens fyra eller fem etapper, skulle ge bättre förutsättningar för det stadsliv som efterfrågas. Det är också tveksamt om läget, långt ifrån city, eller befolkningsunderlaget på platsen är tillräcklig för att etablera stad. I beskrivningen av området bör en mer realistisk bild av stadslivet som är möjligt på platsen att tecknas. I beskrivningen bör även framgå hur livet på platsen kommer att se ut och växa fram under den långa etableringstiden som komplement till visionen om hur området kommer att se ut när det står färdigt.

Det är tveksamt om det liv som beskrivs i FÖP:en faktiskt kommer att bli verklighet. Det är rimligare att tro att den nya stadsdelen i första hand kommer att vara ett bostadsområde med många kvaliteter för de som bor där, men där livet på gatorna består av socialt umgänge mellan grannar snarare än ett stadsliv baserat på kommersiella verksamheter.

Trygghet längs stråket

Därför ställer vi oss också frågande till hur de gröna kilar som avgränsar etapperna kommer att upplevas så som de är utformade i planen. Det stråk som binder samman de olika etapperna avbryts av flera, ganska långa sträckor genom grönområden. Sådana grönområden kan lätt upplevas som otrygga då det inte är liv och rörelse i området vilket kan leda till att vissa grupper kommer att undvika att röra sig längs stråket kvällstid vilket inte främjar gång och cykeltrafik. Extra stor omsorg behöver läggas vid dessa samband i nästa steg för att säkerställa att de inte utgör barriärer mellan enklaver. I det redovisade gatunätet finns det få kopplingar mellan de olika etapperna vilket vi bedömer försvårar synergieffekter och samspel mellan dessa områden.

Kopplingar till den befintliga staden

Utbyggnadstakten anges till cirka 800 bostäder per år vilket gör att stadsdelen under lång tid kommer att vara en liten satellit snarare än en del av den befintliga staden. Utbyggnaden börjar i båda ändar, först vid gamla Stockholmsvägen och sedan vid stationsläget, och rör sig succesivt mot mitten men lämnar både Bergsbrunna och Sävja relativt ifred. Här finns i framtida arbete en stor möjlighet i att bättre integrera den nya bebyggelsen med den befintliga.

Genom att flytta stationsläget något norrut skulle också mycket av de besvärliga markförhållanden som råder på platsen där stationen planeras idag att undvikas. Höjdförhållandena inom området riskerar att försvåra den viktiga angöringspunkten för spårvägen vid stationen där den föreslås idag på grund av den kraftiga förkastningsbranten som ligger mellan stationsläget och den tänkta dragningen av spårvägen västerut. Den kuperade terrängen i området kommer också att behöva hanteras för att uppnå de gaturum och kvartersrum som redovisas som plana i principskisserna. Detta behöver utredas noga för att säkerställa att dessa stadsrum kan skapas som tänkt utan för stora ingrepp i naturen till stor ekonomisk och ekologisk kostnad. Stora markarbeten försvårar också möjligheten att spara befintlig vegetation i de planerade gaturummen och grönstråken.

Spårvägskoppling österut

Förslaget beskriver en ambitiös förstärkning av Uppsalas grundläggande kollektivtrafikstruktur med ny spårvägskoppling från centrum via Gottsunda och Ultuna till det nya stationsläget i Bergsbrunna. På detta sätt integreras de västra delarna av staden på ett bra sätt med Uppsalas övergripande struktur och kopplingen mot centrum förstärks. Däremot redovisas inga förberedelser för en förlängning av detta stråk mot Fyrislund och Gränby. Med nuvarande utveckling av dessa områden, i Uppsala Business park i Fyrislund förbereds t ex för nybyggnad 500 000 kvm kontor och bostäder, och med tanke på Uppsalas utveckling i stort verkar det onödigt kortsiktigt att inte ha med en sådan förberedelse i detta skede. Om en förlängning inte kan komma till stånd nu bör man åtminstone se till att en sådan utbyggnad är möjlig i framtiden. Station längre norrut borde förbättra möjligheterna för spårvagn att passera stambanan med tunnel under de nya 4-spåren.

Det nya områdets identitet

Utbyggnadstakten gör att området kommer att vara ofärdigt i nästan 30 år, snarare en byggarbetsplats än en destination. Här finns stor potential att i detaljplanesteget undersöka olika möjligheter för att skapa en destination även under byggtiden. En sådan idé skulle kunna vara att utveckla entrén till Lunsen, en spårvägshållplats mitt i naturen. Med genomtänkt arkitektonisk gestaltning skulle det vara möjligt att tillgängliggöra naturen för fler samt skapa en identitet för den nya stadsdelen. En sådan entré skulle kunna innehålla till exempel 4H-gård, plats för picknick och bad vid stordammen. Lunsen skulle på så sätt kunna avlasta de hårt belastade naturområdena i Fjällnora och Hammarskog. En inbjudande entré kan skapas samtidigt som de stora naturvärdena bevaras, det har vi erfarenhet av i till exempel entrén till Tyresta nationalpark som ligger stadsnära i Brandbergen.

Områdets identitet kommer att bli en stor utmaning då kopplingarna till Stockholm riskerar att bli bättre och smidigare än kopplingarna in till resten av Uppsala.
I värsta fall bygger vi norra Stockholm snarare än södra Uppsala vilket riskerar bli förödande för Uppsalas innerstad. Det är också viktigt att ha i åtanke att med denna utbyggnad bygger vi något nytt i Uppsala, detta är inte staden på slätten längre, det är staden i skogen.

Hur skapar vi en klimatpositiv stadsdel?

De sydöstra stadsdelarna ska enligt FÖP:en bidra till omställningen till ett klimatpositivt samhälle. Detta är en fantastisk ambition men för att det ska bli verklighet krävs helt nya sätt att tänka kring till exempel återbruk av byggmaterial, logistik och tekniska innovationer. För att sätta denna ambition i relation till hur det som byggs idag i Uppsala ser ut så har vi en oerhört lång resa att göra på kort tid – de första byggnaderna i de sydöstra stadsdelarna ska snart börja planeras.

I både detaljplanering och markanvisning måste kommunen ställa krav på alla inblandade aktörer att uppnå cirkulära flöden med ett absolut minimum av avfall, utsläpp och resursförbrukning i alla skeden. Här krävs gedigna livscykelanalyser som säkerställer både cirkulära flöden och koldioxidneutrala byggnader, skogen som avverkas för att göra plats för bebyggelsen måste förstås också räknas med i kalkylen.

Utan en övergång till cirkulära processer och ekonomi går det inte att uppnå ett klimatpositivt eller ens neutralt samhälle. Här finns stora utmaningar i form av upphandling och kravställning, men också stora möjligheter att gå före och bli en global ledstjärna i arbetet för hållbara samhällen. Etablera Bergsbrunna som ett nationellt centrum för innovativ och hållbar byggnads- och stadsutveckling. En fysisk mötesplats och ett levande laboratorium för nya, innovativa lösningar kring tekniska system och hållbara livsmönster, där cirkulära flöden och klimatneutralitet ska vara grundläggande principer.

Allt detta ska också rymmas inom rimliga kostnader för de framtida boende och verksamma i området. Den totala kostnadsbilden för anläggningskostnader och investeringar i en komplicerad och kuperad skogsterräng bör ställas mot att flytta station och integrera bebyggelse mer med de befintliga stadsdelarna Sävja och Bergsbrunna. Även om det inte är i formella planhandlingar som ekonomiska kalkyler specificeras är det vår övertygelse att den enskilt viktigaste innovationen för att förverkliga ett klimatpositivt samhälle till rimliga kostnader, är nya affärsmodeller.

White Arkitekter i Uppsala genom Martin Ehn Hillberg, Nina Wittlöv-Löfving, Anders Tväråna, Axel Heyman, Fredrik Mats Nilsson och Jonas Lindgren.