Tre handfasta tips – så kan vi skapa bättre bostäder för äldre

Hur vi skapar attraktiva och socialt inkluderande miljöer för äldre medborgare är en ständigt aktuell fråga, dessvärre ligger den inte högt upp på våra politikers agenda. Vi samhällsbyggare behöver ett annat förhållningssätt och en inlevelse; hur vill vi själva bo på ålderns höst? Jag har som praktiserande arkitekt, genom praktiknära forskning och undervisning på Chalmers specialiserat mig på just boende för äldre och ger nu tre handfasta tips till aktörer och beslutsfattare.

1. Markanvisa i rätt läge!

Antalet äldre i samhället ökar och det finns mycket vi kan göra för att anpassa vår byggda miljö för att möta den nya generationen äldres behov och förbättra livskvaliteten och hälsan. Genom att planera rätt kan vi förlänga äldres möjligheter att bo kvar i sin bostad och upprätthålla en självständig livsstil även vid hög ålder. Men för att det ska funka behöver man ha med sig ett helhetsperspektiv: från stadsrummet via kvarteret till bostaden.  Det handlar till exempel om att välja plats för äldreboende och trygghetsboende med omsorg. I nära anslutning till service och kommunikation. Med tillgång till smarta mobilitetslösningar som underlättar för äldre att enkelt kunna förflytta sig. Det ska finnas goda, tillgängliga boendealternativ för äldre i alla stadsdelar och orter så att man kan bo kvar i sitt område. Genom att studera statistik över den demografiska utvecklingen i stadsdelar och kommuner kan man tidigt se och möta behoven som finns.

2. Fokusera på närmiljön och dess utformning!

Ju äldre man blir, desto mer krymper världen omkring. Då blir närmiljön och stimulansen i denna väldigt viktig. Exempel på vad man kan tänka på kan vara att se till att det finns sittbänkar i gaturummet där mikroklimatet är allra bäst, att utemiljön kring bostaden har god tillgång till grönska, och dagsljus att skapa spontana mötesplatser både ute och inne, att ge plats för verksamheter som ger liv och social interaktion i bottenvåningarna, kanske även lokaler som kan samutnyttjas av olika aktörer?  Detta är inte ogenomförbara åtgärder. Skapa inkluderande miljöer där olika generationer möts på ett naturligt sätt.

3. Utforma bostaden med omsorg!

Det kostar att bo i nyproducerade kvadratmetrar och det är en konst att skapa en kompakt bostad som samtidigt erbjuder goda boendekvaliteter. I gemenskapsboende och trygghetsboende finns gemensamma ytor utanför lägenheten som man har tillgång till och som gör boendemiljön mer variationsrik. Genom att dela på utrymmen kan man också få mer. Ny teknik kommer att möjliggöra mer specialiserad vård i hemmet och hjälpmedel för att självständigt kunna sköta sin personliga hygien. Vi bör utforma lägenhetens planlösning så att det är enkelt att få vård om det skulle behövas. Viktigt att bostaden har privata zoner även när hemmet också fungerar som en arbetsplats för hemtjänst och sjukvårdspersonal. Men vi arkitekter behöver också jobba med att skapa grundläggande kvaliteter som tex en låg fönsterbröstning i sovrummet så att man får goda utblickar även om man är sängliggande.

Slutligen vill jag också tillägga att det behövs många olika sorters boende för den äldre målgruppen, vård och omsorgsboende, gemenskapsboende, generationsboende, nischade boenden och inom det vanliga beståndet. Och fler miljöer och sociala sammanhang där äldre kan fortsätta att vara aktiva i samhället. Idag är det en stor apparat för en äldre person att sälja och flytta ifrån sin bostad, så nya attraktiva lösningar behövs. Man behöver också se över dagens vinstskattesystem som också motverkar flytt till ett nyproducerat boende. Det finns dessutom ett stort behov av forskning och innovationer på området. Det skulle behövas en ny satsning likt regeringsuppdraget ”Bo bra på äldre dar” 2010-2012.

Vi behöver goda exempel och en bred samverkan!