DeepDive: Befintliga värden och hållbar stadsutveckling

27 juni, 2019

Dagens städer växer i allt större grad genom förtätning. Det nya, oavsett om det är bostäder eller infrastruktur, måste då förhålla sig till det som redan finns på en plats.

Historiskt har stadsutveckling i allmänhet och områdesutveckling i synnerhet starkt kopplats samman med det ekonomiska värdet på mark. Men, sociala, ekologiska och samhällsekonomiska värden bör tillskrivas större betydelse då alla är viktiga för staden och dess utveckling. Utvecklingen av ett område bör alltså inkludera mer än ett fastighetsekonomiskt perspektiv och utgå ifrån det som finns i området.

Narrativet påverkar utvecklingens riktning
I stadsutvecklingsprocessen ser vi ofta att inslag som enligt rådande norm inte är önskvärda får flytta på sig till förmån för verksamhet som skapar mer fastighetsekonomiskt värde. När denna utveckling sker blir det tydligt att hur vi pratar om ett specifikt område – om det etablerade narrativet om en stadsdel säger att den är farlig tar vi ofta för givet att det är så – har stor påverkan på vilken riktning utvecklingen kommer att ta.

Detta blir också många gånger avgörande för vilka resurser som riktas till det aktuella området, var investeringar ska ske och vem som kommer få ta del av effekterna. Att lyfta fram fler berättelser kan bidra till en mer mångsidig syn på platsen. När vi genom andras ögon tittar på platser och rum som vi trodde var tomma kan de visa sig vara fulla av liv.

Ju mer ensidig berättelsen om ett område är, desto svårare blir det att lyfta de befintliga värdena som viktiga att bevara. I flera utvecklingsprocesser har behovet av nya bostäder konkret ställts mot de befintliga verksamheterna. Inte alltför sällan har den stadsnära produktionen och de sociala och kulturella verksamheterna fått flytta på sig. Det är inte förrän långt efteråt som värdet av att behålla verksamheterna ur såväl ett socialt som samhällsekonomiskt perspektiv har kunnat konstateras.

Kartläggning belyser flera perspektiv
För att motverka detta kan en kartläggning av det lokala näringslivet och de sociala nätverk som finns i stadsdelen göras. Den bör innehålla en analys av vilka strukturella förutsättningar området och dess verksamheter har. Kartläggningen visar på vikten av att inkludera fler perspektiv inom stadsplanering och stadsutveckling än vad som sker inom traditionell stadsplanering idag.

Att låta fler berättelser ingå i den historia som sätter utvecklingsagendan för området säkerställer att de verksamma och boende på platsen fortsatt kan ha en plats. Utan denna förståelse riskerar viktiga sociala nätverk att raderas och befintliga verksamheter att påverkas negativt.

Genom att ge mer plats åt de människor och verksamheter som verkar i ett område får vi en process som har en djupare förståelse och som utgår från stadens och invånarnas verkliga förutsättningar – vilket är just vad hållbar och långsiktig stadsutveckling handlar om.

Ta tillvara på det befintliga
Stadens förtätning påverkar som sagt fler än de som vanligtvis konsulteras i en stadsutvecklingsprocess. Den som äger berättelsen har ofta makten att definiera hur stadsdelen ska utvecklas och bestämma vad som är värdefullt och vad som saknar värde i den framtida staden.

Blandad stadsmiljö och de verksamheter som finns på en plats är inte sällan en tillgång för staden; verksamheterna ger arbete till boende i närområdet, möjliggör stadsnära produktion och förser kanske också en hel stad med service och kultur. Därför bör utvecklingen ske med utgångspunkt i befintliga företag och föreningar på platsen. Näringslivsutveckling, kultur- och idrottssatsningar med mera är lika viktiga för stadsutvecklingen som traditionella stadsplaner.

Klokt underlag
Staden är, och kommer alltid vara, i ständig rörelse. När vi utvecklar befintliga miljöer måste vi göra planer som utgår från det som finns på platsen idag och vara flexibla och öppna. Det är svårare på kort sikt, kräver flera parters engagemang och öppenhet, men är samhällsekonomiskt både nöd­vändigt och lönsamt för alla. Ju fler värden som synliggörs och ingår i en analys, desto klokare underlag finns när de slutgiltiga besluten fattas, oavsett om det är att bevara eller riva. Så för att bidra till att skapa en mer inkluderande och socialt hållbar stadsutveckling måste vi därför ta utgångspunkt i det som redan finns i staden.

Kartläggningen Stadsdelsatlas Sofielund visar hur processer inom stadsutveckling kan bli mer inkluderande och socialt hållbara.

Contact Person

  • Karl Landin

    Karl Landin

    Planarkitekt

    Malmö

    karl.landin@white.se

    +46 40 660 93 51

  • English
    Svenska