Debatt: Regeringen måste säkra ett stadsnära friluftsliv för alla

2 december, 2019

Friluftsliv är grundläggande för folkhälsa och välbefinnande. Allt fler rapporter talar om detta. Samtidigt försvinner fler och fler bostadsnära grönområden i takt med den pågående förtätningen av våra städer. Nu behövs en plan för att säkerställa tillgängliga och upplevelserika naturområden i linje med regeringens och FN:s mål för hållbara städer, skriver Mattias Nordström från White och Per Klingbjer från Svenskt Friluftsliv.

Debatten om inaktivitetens negativa konsekvenser tar allt större utrymme i medier och i det allmänna medvetandet. Anders Hansens bok ”Hjärnstark” har blivit en bästsäljare med sina övertygande resonemang och bevis för kopplingen mellan fysisk aktivitet och hjärnans centrala funktioner. Argumenten för allas tillgång till plats för fysisk aktivitet utomhus är helt enkelt överväldigande. Samtidigt försvinner fler och fler bostadsnära grönområden i takt med den pågående förtätningen av våra städer.

 

Den politiska ambitionen är tydlig och brett förankrad. Centrala dokument från regeringen som ”En strategi för levande städer” slår fast att tillgången till inkluderande grönområden är en viktig del av städernas utveckling för att uppnå ett hållbart samhälle. Och i Agenda 2030 åtar sig regeringen att ”senast 2030 tillhandahålla universell tillgång till säkra, inkluderande och tillgängliga grönområden och offentliga platser…” (mål 11).

 

Även Nordiska Rådet slår fast friluftslivets vikt för hållbara städer i en nyligen antagen handlingsplan där det bland annat står att ”Alla bör ha rätt till tillgång till natur och grönytor oavsett var man bor”.

 

Det är välkomna och välformulerade mål. Men samtidigt pågår en utveckling som riskerar att äventyra att de kan omsättas i praktiken.

quote
Vi vet att närhet till natur och parker är en starkt bidragande faktor till att människor som är inaktiva lättare kommer ut och rör på sig. När vi är i naturen sjunker våra stresshormoner bara efter några minuter.

Snabb förändring

När våra städer nu förtätas som ett svar på en stor och väldokumenterad bostadsbrist riskerar förutsättningar för friluftsliv för dem som bor där att försämras. Ibland både drastiskt och dramatiskt. Särskilt om detta sker utan en genomtänkt och lika väldokumenterad tanke om grönytornas och naturens värde och struktur.

 

När våra städer nu förtätas som ett svar på en stor och väldokumenterad bostadsbrist riskerar förutsättningar för friluftsliv för dem som bor där att försämras

 

En nyligen publicerad studie från KTH tydliggör hur mycket mark som tagits i anspråk för bebyggelse i Stockholm mellan 2005 och 2015 – en ökning av den bebyggda marken med 15 procent. Förändringen är snabb. Frågan är om vi hinner utvärdera förtätningsprocessen samtidigt som den pågår. När utvecklingen går fort riskerar vi att rasera värden som inte är möjliga att återskapa.

 

Natur avgörande för aktivitet

Vi vet att närhet till natur och parker är en starkt bidragande faktor till att människor som är inaktiva lättare kommer ut och rör på sig. När vi är i naturen sjunker våra stresshormoner bara efter några minuter.

 

Vi vet också att cirka hälften av alla svenskar menar att friluftsliv har påverkat valet av bostadsort, två tredjedelar menar att utomhusvistelser gör vardagen mer meningsfull, och hela 90 procent är helt eller delvis eniga i påståendet att friluftsliv är positivt för hälsan.

 

Strategiska val behöver därför göras för att säkra viktiga grönområden i staden och trygga, bekväma stråk ut till skog och mark. Samtidigt behöver vi strategier för att också skapa ny, upplevelserik grönska i våra städer. Smarta samband som länkar ihop isolerade grönytor till betydelsefulla helheter av friytor som lägger en grund för fysisk aktivitet för alla. Barns och rörelsesvagas behov behöver särskilt uppmärksammas. Låg tröskel krävs för att alla de som rör sig för lite i dag ska välja ett mer aktivt liv i vardagen.

quote
Alla är betjänta av en långsiktig, förutsägbar utveckling där tillgång till grönområden är en lika stark infrastruktur i våra städer som vägar, gator och kvarter.

Långsiktig plan krävs

Alla är betjänta av en långsiktig, förutsägbar utveckling där tillgång till grönområden är en lika stark infrastruktur i våra städer som vägar, gator och kvarter. Kring en hållbar grönstruktur kan en stabil och attraktiv stad växa över tid. En sådan långsiktig struktur borde vara en central del av alla kommuners planering. En brett beslutad utgångspunkt för städers och tätorters tillväxt. Ett skelett som över tid säkrar allas tillgång till ett rörligt och aktivt friluftsliv i vardagen. Om inte Sveriges kommuner skaffar sig en sådan långsiktig plan för grönstrukturen, riskerar städernas grönska att försvinna bit för bit utan att någon ser till konsekvenserna för helheten.

 

Om inte Sveriges kommuner skaffar sig en sådan långsiktig plan för grönstrukturen, riskerar städernas grönska att försvinna bit för bit utan att någon ser till konsekvenserna för helheten.

 

Vi menar att ett tydligt krav ska ställas på alla kommuner att upprätta en långsiktigt hållbar grönstrukturplan som slår fast de viktiga grönområdenas fortbestånd. En grönytornas tunnelbanekarta som sätter ramarna för den gröna infrastrukturen. Det ger oss möjligheten att skapa hållbara och upplevelserika städer med goda möjligheter för alla invånare att leva ett aktivt liv samtidigt som vi tillgodoser behovet av nya bostäder.

Dags för verkstad

Om regeringen, med bostadsministern i spetsen, menar allvar med att uppfylla mål 11 i Agenda 2030 – och att arbeta för hållbara städer och samhällen – krävs en fastare hand och tydligare regelverk. Regeringen har tydliggjort att den vill stärka kommunernas förutsättningar att utveckla gröna och hållbara städer i ”Strategi för levande städer”. Nu krävs att de goda ambitionerna omsätts i konkret handling.

 

Mattias Nordström, landskapsarkitekt LAR/MSA, partner på White Arkitekter

Per Klingbjer, ordförande Svenskt Friluftsliv

English
Svenska