Klimatneutrala byggnader

För oss på White handlar arkitektur om att skapa långsiktiga värden. Vi arbetar aktivt för att våra projekt ska ha så låg miljöpåverkan som möjligt. Vi står alla inför samma utmaningar med klimatförändringar och minskade resurser. Att leda förändring är ett ansvar vi tar på allvar. Med utgångspunkt i Agenda 2030 arbetar vi tillsammans mot en hållbar framtid.

Byggbranschen idag står för en stor del av utsläppen – i Sverige och världen över – av växthusgaser. Vi har ett gemensamt ansvar att snarast möjligt genomföra de förändringar som krävs för att begränsa dem. Klimatneutralt byggande är ett begrepp som många aktörer i branschen pratar om men det är inte alltid vi menar samma sak. Därför vill vi öppet tydliggöra vad vi utgår ifrån när vi definierar vad en klimatneutral byggnad är och hur vi arbetar för att nå dit. Ju fler vi är som samarbetar kring klimatneutralt byggande desto mer kan vi pressa ner utsläppen.

Klimatneutralitet som drivkraft

Vår bransch står idag för över 20% av de inhemska utsläppen av växthusgaser och nästan det dubbla om man räknar utsläpp från byggmaterial som produceras i andra länder. Som svar mot Parisavtalet och Sveriges klimatlag har Bygg- och anläggningssektorn enats kring en gemensam Färdplan för fossilfri konkurrenskraft, men omställningen måste börja redan nu. De långa produktionsprocesserna innebär att de val vi gör nu kommer att göra skillnad först om tjugo år.

 

Arkitekter arbetar tidigt i designkedjan och har därför stor möjlighet att driva på omställningen, men olika aktörer i alla delar av byggprocessen måste ta ansvar, agera och samverka för att snabba på utvecklingen mot ett klimatneutralt byggande.

Klimatneutrala byggnader

Det behövs ett tydligt mål för att minska klimatpåverkan för projektet i ett tidigt skede. Redan i de första skisserna bör vi sträva efter att minska klimatpåverkan. Vi kan planera för människors behov på ett sätt som uppmuntrar en hållbar livsstil. Vi bör också ta tillvara så mycket som möjligt av det som redan finns på platsen, till exempel genom att bygga om, hellre än att riva och bygga nytt.

 

Genom kloka design- och materialval kan vi skapa energieffektiva hus med låg förbrukning och där den energi som används är förnybar. Behovet av energi kan minskas genom att optimera byggnadsvolymer, orientering och klimatskal samt genom att välja energisnåla tekniska system.

 

Genom att upprätta en klimatbudget som redovisar växthusgasutsläpp kan vi på ett tillförlitligt sätt se till att våra projekt byggs med klimatneutralitet som ledstjärna. Målet är att varje byggnad ska ha så låga växthusgasutsläpp från material och energi som möjligt genom hela dess livscykel samt att alla utsläpp balanseras.

Utanför Nyköping ligger Lindeborgs Eco Retreat – hotell, konferens och retreat med nytänkande jordbruk, grönsaksodlingar, lieängar, solceller, biokolproduktion och ett biologiskt vattenreningssystem. I centrum står Ekoladan som har byggts om och renoverats med trä från den den nära skogen.

Sex steg för att minimera klimatpåverkan

  1. Formulera en tydlig målbild.
  2. Upprätta klimatbudget och följ upp till projektets slut.
  3. Ta tillvara det befintliga och återanvänd.
  4. Minska behovet av material och energi.
  5. Välj material och energi som ger låg klimatpåverkan
  6. Balansera utsläppen.

Balanseringsstrategier

Alla byggnader har en klimatpåverkan som sker under hela sin livscykel från tillverkningen av de material som används och fram till dess att byggnaden byggs om eller rivs.

I en klimatneutral byggnad minimeras utsläppen av växthusgaser i alla led, såväl i tillverkningsprocessen som under drifttiden. De utsläpp som sker balanseras genom klimatpositiva initiativ så att klimatpåverkan över tid är lika med noll. Det kan innebära att man investerar i solceller på taket som kompenserar för byggnadens utsläpp. Bygger man med trä kan man också tillgodogöra sig kollagring. Motsvarande mängd kol som finns lagrat i träet, tas upp av nya uppväxande träd. Under byggnadens livslängd kan ny skog växa upp som ersätter det avverkade virket och binder koldioxid.

Sara Kulturhus, Skellefteå, är stadens nya mötesplats. Konst, uppträdanden och litteratur tillsammans med hotell i det som kommer att bli ett av världens högsta trähus. Här kombineras Skellefteås arv av att bygga i trä med den senaste ingenjörskonsten, vilket gjort projektet till en förebild inom hållbar design och konstruktion.

Dokumenterad klimatpåverkan – från CO2-budget till klimatdeklaration 

Det finns flera fördelar med att beräkna byggnaders klimatpåverkan. Den som investerar i en bostad till exempel, ska på ett enkelt sätt kunna få reda på vilken klimatpåverkan byggprocessen har haft. Klimatberäkning är också ett kraftfullt verktyg för att minska byggnaders klimatpåverkan under hela dess livslängd.

 

I januari 2022 planerar Boverket att införa krav på klimatdeklarationer. Detta innebär att man måste redovisa de utsläpp som sker under produktskedet för vissa material samt under byggskedet. Whites utökade klimatdeklaration går ett steg längre. Här inkluderar vi även energianvändningen under driftskedet samt de balanseringsstrategier som används. Klimatberäkningar visar en byggnads klimatpåverkan och kompensationsåtgärder på samma sätt som ekonomiska beräkningar visar kostnader och intäkter. Redan tidigt i projektet gör vi en koldioxidbudget för projektet som ska vara i balans.

quote
Genom att sätta ett ”pris” på de utsläpp som påverkar klimatet ökar drivkraften att bygga klimatsmart och väga upp utsläpp med klimatpositiva initiativ.

Med hjälp av en informerad BIM-modell kan vi ha kontroll på materialval, kostnader och säkerställa att byggnaden bidrar till låga utsläpp ur ett livscykelperspektiv utan att kostnaderna skenar iväg. Många val av material sker vid inköp under byggskedet. Det är ett kritiskt skede, eftersom det kan vara stor skillnad i klimatpåverkan, inte bara mellan olika materialtyper utan även beroende på producent.

Med klimatberäkning kan vi se till att varje steg av projektet – från första skiss via projektering till inköp – balanseras så att den totala klimatpåverkan blir noll. Den klimatskuld som uppstår ska kunna avskrivas under 50 år. När projektet är klart redovisar vi beräkningsresultatet för byggnaden samt tillhörande uppgifter i en klimatdeklaration.

Klimatdeklaration i sju steg

  1. En koldioxidbudget sätts redan i tidigt skede, på samma sätt som man gör en ekonomisk budget.
  2. Materialens klimatpåverkan räknas i koldioxidekvivalenter, CO2e. Generiska värden eller produktspecifika hämtade ur EPD:er används.
  3. Genom att föra in materialens klimatdata i BIM-modeller kan vi ha koll på materialval, mängder och kostnader.
  4. Behovet av energi minimeras och energianvändningen räknas i koldioxidekvivalenter, CO2e. Utsläpp kompenseras genom klimatpositiva åtgärder.
  5. Alla steg balanseras så att man håller sig inom klimatbudgeten. Budgeten detaljeras med ökad noggrannhet för varje steg under projekterings- och byggprocessen.
  6. Ändringar i projektet får inte påverka utsläppen negativt.
  7. I slutet redovisas resultatet i en klimatdeklaration.

Klimatneutralitet och samverkan – en integrerad process

För att klara av att nå en klimatneutral byggnad krävs en tydlig målbild och en vilja och mod att hålla fast vid den. Det krävs också samverkan mellan alla medverkande aktörer och kontinuerlig uppföljning under hela projektets gång. I varje projekt arbetar vi i en integrerad samverkansprocess. Projektet definieras i samarbete med kund och utifrån platsens unika förutsättningar. Genom en iterativ process skapar vi en form som är optimal ur klimatsynpunkt utan att tumma på grundkrav som robusthet, skönhet och funktion.

Klimatneutrala byggnader – den definition vi utgår ifrån

Klimatneutralt byggande innebär att koldioxid utsläppen från tillverkningen av material och energianvändningen i byggnaden balanseras med förnybar energi och kollagring. Här specificerar vi det som ingår i beräkningarna enligt den modell vi utgår ifrån.

 

Klimatskuld: Byggnadens klimatpåverkan ska beräknas ur ett livscykelperspektiv med en kalkylperiod på 50 år. Växthusgas utsläpp som härrör från produktion av material, transport, byggprocessen och energi förbrukning under drift, inklusive verksamhetsenergi (A1–A3, A4-A5, B6 enl. SS-EN 15978) ska beräknas.

 

Material: Växthusgasutsläpp från tillverkningen av material och byggnadsdelar som är nödvändiga för uppförande och underhåll av all uppvärmd golvyta (Atemp) samt de tekniska rum som betjänar byggnaden med värme, kyla och/eller el. Byggdelar som omfattas är: klimatskalet, bärande konstruktionsdelar samt icke bärande innerväggar. Livscykeldata från material och byggnadsdelar hämtas från öppna databaser med generiska data eller från produktspecifika EPD:er.

 

Byggnation: Växthusgasutsläpp kopplade till byggarbetsplatsen och transporter.

 

Drift: Växthusgasutsläpp som härrör från driftsenergi ska beräknas för kalkylperioden. Utsläpp som kopplas till byggnadens årliga drift omfattar byggnadens totala energibehov, mätt vid fastighetsgränsen vid normal användning. Totalt energibehov inkluderar såväl fastighets energi som verksamhets-/ hushållsenergi.

Magasin X i Uppsala kommer med sina 13 500 kvm att bli Sveriges största kontorsbyggnad i trä. Målet är att nå nära noll klimatpåverkan, avseende energi, material och byggnation. Det är en djup byggnad så extra fokus läggs på bra dagsljus. Fasaden består av såväl glas som skiffer (med lågt CO2-avtryck) och det finns solceller på både fasad och tak. Projektet utvecklar vi åt Vasakronan och byggnaden färdigställs 2022.

Balansering av klimatskuld

Den beräknade klimatpåverkan från material, byggnation och drift ska balanseras genom ny förnybar energi eller kollagring. Denna positiva klimateffekt ska beräknas och redovisas separat.

 

Förnybar energi inom fastighetsgränsen: Gäller för < 2 våningar. Byggnaden ska uppnå plusenergistandard genom förnybar elproduktion inom fastigheten, t.ex. solceller, som på årsbasis producerar mer energi än vad som används för fastighets energi och verksamhets-/hushållsenergi. Överskottet värderas som undanträngning av fossil energi. För > 2 våningar gäller att minst 10% av fastighetsenergin ska balanseras inom fastigheten.

Förnybar energi utanför fastighetsgränsen: Gäller för > 2 våningar. Nya förnybara energikällor ska tillföras energisystemet. Ett varaktigt ägande i förnybar energiproduktion ska vara knutet till byggprojektet, genom helt ägande eller delägande, t.ex. investering i vindkraftverk eller i investeringsfonder för förnybar energi. Energiproduktionen från dessa ska verifieras och dokumenteras årsvis genom mätning.

 

Lagring av biogent kol i trä: Kol finns bundet i trä och cellulosabaserade byggmaterial. Uppväxande skog binder koldioxid i motsvarande mängd så länge uttaget av virke är mindre än återväxten. Livscykeldata för värdering av denna kollagring hämtas ur generiska data eller produktspecifika EPD:er. Effekten av kollagring i trä redovisas separat.

Climate Innovation District är Storbritanniens största trähusområde. Här kommer de boende att kunna leva med liten negativ klimatpåverkan. Husen har passivhusstandard, FTX-system, gröna tak, återanvändning av regnvatten och solceller. ”Varje trähus har 88 ton lägre CO2- utsläpp jämfört med ett likadant i betong”, säger kunden CITU om projektet. Färdigställs 2022.

 

Illustrations & animations by Soja Film.

Ladda gärna ner vår broschyr Klimatpositiva byggnader!

Klicka här för utskriftsversion och här om du hellre vill läsa på skärm.

Med arkitekturen som verktyg

Med arkitekturen som verktyg bidrar vi till hållbara samhällen och en planet i balans. Vår strategi är att ständigt våga utforska, utmana och beröra med sinnlig arkitektur. Läs mer om hur vi ständigt utvecklar vår verksamhet i takt med samhällets förändringar, miljöpåverkan och nya innovationer här.

Kontakt

  • Anna Graaf

    Anna Graaf

    Hållbarhetschef

    Miljöspecialist

    Göteborg

    anna.graaf@white.se

    +46 31 60 86 28

  • English
    Svenska